Startsida

Presentation

Styrelse

Program
Aktiviteter

Bli Medlem

Hänt hos oss

Presentation
av Forskare

Länkar

 

www.skarasf.se

 

Tisdagen den 14 november 2017

Dagens föredragshållare, MATZ NILSSON, inledde med att tala om att han och
hans fru arbetat i drygt 40 år som bönder. Under många av de åren var Matz
själv också frilansare som tidningsskribent på NLT. Som bonde arbetade han
på den tiden då den tekniska delen av jordbrukets olika maskinella delar
började utvecklas och vi fick livfulla exempel på hur det kunde vara och
hur det undan för undan blev lite bättre med alla de hjälpmedel som trots
allt gjorde livet en aning lättare för våra jordbrukare. Och gården han och
frun ägde har funnits sen 1640-talet så den gården har verkligen sett tidens
alla nya arbetsredskap och maskiner komma allt eftersom åren gått.
Som bonde har man sina rutiner och har man djur har man alltid arbete.
Matz har under åren alltid gillat att skriva och att prata med folk så han
blev så småningom skribent på NLT, Nya Lidköpings-Tidningen.
Det blev för honom ett intresse och ett extraarbete att skriva om olika
 händelser och att träffa folk och intervjua antingen de var jordbrukare eller
artister som Povel Ramel, Charlie Norman och många många flera.
Han är även författare till en bok, "Min historia", där han samlat det
mesta av det som hänt på gården och inom familjen i text och bild.
( I dagarna utkommer en ny bok av honom).
 

*

Lördagen den 14 oktober 2017

Denna dag var dagen för premiären/vernissagen av utställningen
med N E FORSELLs  porträttbilder från Skara på 1860-talet.
Alla de flera hundra historiska fotografierna var s.k. Ambrotyper
Ett antal av föreningens medlemmar har arbetat med att ta fram
personerna bakom alla bilderna samt vad de gjort/arbetat med.
Ett fantastiskt arbete under flera månader och ett superbt resultat.
(Ni ser alla dessa medlemmar på nedersta bilden).


Birgitta Svedlund inledde dagen med ett föredrag om Nils Edvard Forsells liv och leverne.
Hon hade rest land o rike runt i jakten på upplysningar om denne mans historia. Forsell
var förmodligen den första person som bifogade ett foto i ett brottmål i detta land. Vi fick
se detta i original och vad det handlade om. Det var ett mycket bra föredrag vi såg o hörde.


Vår medlem Berit Andersson pratar med Lidköpings Släktforskarförenings ordförande Eva Jonsson


En dubbel-tavla om Cirkus Gautier som gästade Skara 6-8 juli 1861
då de slagit upp sina tält bakom nuvarande Gamla Biblioteket.
Längst t.h. ser vi gamle Jean Baptiste vars son-son fick en dotter 1929,
Ingeborg. Hon gifte sig med Trolle Rhodin i Sverige, (Zoo Cirkus)
Hennes barn driver idag cirkus i Sverige, som t ex Cirkus Brazil Jack


Här ser vi de medlemmar i vår förening som arbetat med att forska fram uppgifterna
 om personerna på Forsells fotografier och vad de sysslat med.
Fr.v. Margareta Dahlin, Irene Gustavsson, Christina Lundberg, Birgitta Svedlund, Agneta
Karlsson, Gudrun Moberg, Staffan Hansson. (Saknas gör Thomas Edvardsson).
Vår förening kan vara stolt över dessa våra medlemmars utmärkta arbete senaste året.

*

Torsdagen den 5 oktober 2017

Denna kväll samlades vi på Biblioteket för att ta del av släktforskarnas senaste nya stora hjälpmedel, DNA.
CHRISTINA SAGERSTEN höll ett föredrag om detta
och alla de möjligheter som där står till buds för att få
hjälp att finna vägen till våra förfäder, och detta var i
världen de än befunnit sig och nu befinner sig.
Det verkar vara rena trolleriet när man får släktbanden
redovisade både 100, 500 ja tusen år bakåt i tiden.
Men det är ju vetenskap detta och spåren framkommer
bakåt i tiden genom att man själv "topsar" sig.

Man tar helt enkelt och "skrapar" sig i munnen med en pinne med en tuss på och
får på så sätt ett DNA-prov att skicka in till en byrå vilken så småningom sänder
tillbaka ett resultat där man då kan utröna åt vilket håll i världen ens förfäder
bott och verkat. Resultaten kan bli fantastiska när man finner släktingar där
man inte ens hade en aning om att de fanns. Och detta att man kan se släkten
hundratals år bakåt i tiden. Inte konstigt detta med DNA är så populärt nu.
Efter föredraget bildades en stor kö då många åhörare ville vara med och
"topsa" sig för att så småningom få se resultatet med var släkten funnits och
var släkten i nutid befinner sig och framför allt, med vem man är släkt.
Vi var nog många denna kväll som drömde om alla dessa möjligheter.

*
 

Torsdagen den 14 september 2017

Höstens första sammankomst blev en resa till Vänersborg
där vi först besökte REGIONARKIVET, en stor byggnad
med enorma lokaler fulla med papper/uppgifter om så gott som allt från
forna tiders sjukhus, skolor, arkiv, personalhandlingar, till betyg,
tjänstgöringslistor, lönelistor och mer därtill som hanterades i regionen.
Dessutom hade arkivet hyrt ut plats till många olika ändamål.
Vi fick en rundvandring bland de olika våningarna och en stor del
av samlingarna, de som var öppna för vanliga besökare.


Här visar arkivarie JAN FAGERBERG rummet dit alla handlingar först kommer
innan de packas upp och placeras ut på sina respektive platser
 


En sektion av hyllor av det slag som går på hjul och kan skjutas fram och tillbaka
och dessa var hundratals på de olika våningarna

 


Regionarkivet hade också en enorm samling plattor på taket som tog till vara solens energi
vilket man kunde se på denna skylt som visade aktuella siffror

 

Efter lunch begav vi oss så till VÄNERSBORGs MUSEUM där museichefen
PETER JOHANSSON (t.h.) guidade oss genom samlingarna vilka till största delen
skänkts av ADOLF ANDERSSON vilken var en person som började som
lärpojk i en affär och blev handlare och så småningom miljonär och filantrop
och skänkte pengar till olika ändamål. (Adolf Andersson i mitten ovan).
Denne Andersson reste jorden runt på 1800-talets andra hälft och skickade
hem saker från många platser han besökte. 1872 öppnade museet och runt
1887 ansågs det att museet var 'färdigt'. Det var många olika saker som museet
fick och Adolf Andersson såg till att utställningsmaterial inte saknades.

 


Här är vi samlade i EGYPTISKA FORNSAKSKABINETTET. Denna avdelning
är en gåva av svenske generalkonsuln i Alexandria

 


Här ser vi över 700 glasbehållare med fröprover från svenska kulturväxter från 1879 års skörd.
Samlingen är Sveriges näst största och är idag en ovärderlig genbank för forskningen.

Det var en synnerligen intressant genomgång av detta fantastiska 'lilla' museum
och vi tackade museichefen, inte minst med att vi gick runt bland alla de olika
avdelningar som var så intressanta att vi ville titta en gång till.
Kan på det bestämdaste rekommendera ett besök på Vänersborgs Museum!
Dessutom, ingen entrékostnad.

*

26-27 Augusti 2017

Låt oss bara snabbt nämna att dessa Släktforskardagar var riktigt bra.
Stor och bra parkering (även med husbilar), stora och bra lokaler
i huset där allt gick av stapeln och många bra föredrag i perfekta
lokaler och med bra ljud så man hörde perfekt var man än satt.
Och det var flera medlemmar ur vår förening som tagit sig till Halmstad.
Att sedan skrivaren av dessa rader vann en 6 KG Brandsläckare och
inte mindre än två förstapriser i ett lotteri, gjorde trivseln än större.

*

Tisdagen den 16 maj 2017
var det dags för årets vårliga Sockenbesök
då vi tog oss till MARUM och kyrkan där

Det var en lite kylig afton med regndroppar i luften där vi körde
på vägen till kyrkan. En väg som gick till kyrkan och sen inte längre.
Kyrkan ligger vackert intill stranden av Flian, som här dämts upp.
Namnet MARUM har genom åren tolkats som 'stamort för hästar'.

MAJVOR KÄMPE, Marum, mötte upp och berättade för oss om kyrkan
och visade oss ett s.k. "Kungskors" från 1690-talet vilket visades upp
runt om i byn efter att en kung avlidit, som detta visades sista gången
1751 efter Fredrik den förste.

DOPFUNTEN i kyrkan var en gång i tiden använd som stöd för predikstolen!
Den är annars i fin tradition av liljestensfuntar med dessas ornament. MEN
en väsentlig skillnad är att MARUMS-funten har ett par drakar med öppna
käftar och en liten duva mellan. I vårt landskap är detta ett unikt dopfuntsmotiv
som gör dopfunten mycket märklig. Trots detta är den otroligt lite känd.     

OVAN: En medeltida madonnaskulptur från omkring 1300 som
påträffades vid kyrkans restaurering och ansågs vara ett förnämt
arbete. Och detta lär gälla än idag. Den restaurerades av OLLE
HELLSTRÖM, Skara, liksom

NEDAN:  de två evangelistskulpturerna LUKAS med oxen och
MARKUS med lejonet vilka två lär komma från 1600-talet och
ursprungligen komma från kyrkans gamla försvunna predikstol

 


En annan viktig sak en sån här kylig kväll är kaffestunden.
Historia, kultur och kaffe. Kan det vara bättre?
 

I kortaket hänger en vacker kristallkrona som 1820 skänkts av bröderna
JOHAN och NIKLAS TENGBERG, Göteborg, söner till fabrikören
ISAAC TENGBERG, Marum, vilken vilar på kyrkogården

Vår medlem Berit Andersson hade sammanställt en historisk
berättelse om några speciella händelser som timat i orten

*

Onsdagen den 19 april 2017
gjorde vi ett besök på Veterinärmuséet i Skara
Det var där en gång 1775 som veterinärmedicinen startade i Sverige


GÖRAN JÖNSSON presenterade museets samlingar och historia

På samma plats som museet nu ligger var det som det hela kom igång då
för nästan 250 år sedan. Då startades den första veterinärskolan i Sverige.
Grundaren, Peter Hernquist, var Linnélärjunge och utbildad till djurläkare
i Frankrike. På samma plats där en gång de första djurläkarna utbildades,
inhyses idag Veterinärmuseet. Här kan man följa utvecklingen sen starten.
Museet drivs idag av Stiftelsen Veterinärhistoriska Museet i Skara som
inrättades1977 av Sveriges Lantbruksuniversitet och Veterinärförbund.


I källarvåningen finns idag Hernquists boskapsapotek


Liksom rester av franciskanerklostret Sankta Katarina

Detta veterinärhistoriska museum är en pärla i upplysningen om hur det
var förr inom djurläkekonsten och museet är så uppbyggt att man har all
teknisk hjälp att tillgodogöra sig om veterinärarbetet genom alla åren.
 

*

Lördagen den 18 mars 2017
SLÄKTFORSKNINGENS DAG

Redan när vi anlände till Gamla Biblioteket stod där folk utanför och väntade
Släktforskningsdagarna brukar alltid vara populära i Skara
.

Dagens föredragshållare PER-OLOF RÄF pratade om skolan i Skara
och eleverna under 1700-talets andra hälft och in på 1800-talet. Han berättade om
sökandet och dess glädje men även om misslyckanden att finna det efterforskade.
Dessutom var det i början av 1700-talet och en bra bit vidare fram i tiden så att allt
var skrivet på latin, som han lärt sig och nu fick nytta av. Eleverna var på den tiden
inskrivna i skolan på 5 år och de som var så att säga mindre vetande fick i alla fall
studera i ett år med grunderna i att läsa, skriva och räkna. Nästan alla elever var
från Skara stift och flera av dem kom att arbeta på framträdande poster i vårt
samhälle. Från höstterminen 1808 försvann latinet som språk i matriklarna och i
fortsättningen blev det på svenska. Vilket givetvis gjorde efterforskningarna
betydligt lättare. Tanken är att det skall bli en bok som resultat av P-O RÄFs
forskande om elever vid Skara Skola. Det ser vi fram emot.


Under släktforskardagarna finns medlemmar ur vår förening till hands
för att hjälpa intresserade besökare att komma in på de rätta vägarna
när det gäller att söka efter sina förfäder, som här Staffan visar


Många av de som fått starthjälp fortsätter sen sina forskningar på egen hand


Letandet efter en speciell person i släkten kan ta lång tid ibland
men det finns ingen större tillfredsställelse än att till slut hitta denne

*

Tisdagen den 21 februari 2017
Å R S M Ö T E

Efter att ordförande Agneta Karlsson hälsat alla välkomna till mötet
valdes Lars Bergdahl att leda årsmötesförhandlingarna. Något han
är ytterst lämpad för efter alla år som han tjänstgjort på den posten.


LARS BERGDAHL

Mötets behöriga utlysande liksom dagordningen godkändes och
årsberättelsen och ekonomiska berättelsen liksom revisorernas
berättelse och ansvarsfrihet för styrelsen för 2016 beviljades.
Valen utföll så att hela styrelsen, styrelsesuppleanter, revisorer,
och valberedning omvaldes liksom pressref/webmaster vilken
också rapporterade att 2016 års besökarantal på hemsidan var
10412 st med årets toppnotering på en dag 111 stycken den
12 december och årets botten som var 4 stycken den 4 april.

Efter kaffeserveringen var det så dags för kvällens föredrag.
Arkivarie CARINA SEIBERLICH

kom och talade om gamla fotografier, riktigt gamla fotografier.
Vi fick en genomgång av de gamla bilderna som kom runt 1839 och kallades
dareotyper och ambrotyperna som kom 1854 och var glasplåtar och ferrotyperna
ungefär vid den tiden och de var plåtbilder. Dessa typer av foto blev populära på
marknader och tivoli och det var herrar som snabbt anammade detta nya sätt
att tjäna pengar. Efter att kortet tagits tog det cirka 3 minuter att få fram den
färdiga bilden och detta blev en populär inkomst för det resande folket.
Carina Seiberlich kom också in på de stora samlingar som finns på hennes
arbetsplats, museet i Skara. Det var fascinerande att höra hur systemet att ta
hand om alla de de gamla bilderna liksom fick byggas upp från grunden.
Tipset till dig som söker gamla bilder, gör ett besök på Museet i Skara
och titta runt bland århundradenas samlingar. Chansen är stor till fynd.
Avslutningsvis fick vi en genomgång av det gamla kontra det nya, alltså hur
bildkonsten utvecklats till allt vad vi kan göra med att skanna/photoshoppa
och fotografera med mobilkamera och skicka bilder jorden runt på sekunden.

*

Tisdagen den 2 februari 2017

var det en stor samling människor som hade tagit sig till Nya Biblioteket
och Prubbasalen därstädes. Ja det var faktiskt knökafullt, som vi västgötar säger

Kvällens föredrag var ett samarbete med Biblioteket i Skara.
.

Anledningen till dagens anstormning av publik var författaren OLA LARSMO
som utkommit med en bok om SWEDE HOLLOW, en fiktiv roman, men
platsen har ju existerat och varit boställe för många svenskar, och andra
nationaliteter, som hade oturen att inte få allt som de önskade när de reste
från Sverige  till USA. Larsmo hade varit på platsen flera gånger och han kunde
också visa foton därifrån och flera ritningar över området. På de originalfoton han
visade fick man se hur det var i verkligheten och hur folket hade framlevat sina dar.
Det var en synnerligen intressant föreläsning om en plats som man tidigare hört
så mycket om, men inte sett så mycket av. Kontrasten var verkligen stor när
Larsmo först visade ett översiktsfoto på en del av Swede Hollow och i nästa bild
visade hur det såg ut idag, samma dalgång i härlig grönska.

*

ONSDAGEN DEN 11 JANUARI 2017
Samlades vi till årets första event i gamla fraktgodsmagasinet


  Maja-Stina Fällström                                     Mia Martinen

En afton i gamla tiders arbete med kommande generationer och där vi verkligen
fick reda på att det egentligen var detsamma nu för tiden som för flera flera
 hundra år sen tillbaka, alltså med barnafödandet och arbetet med detta, det
arbete som skötts av Jordemödrar, Hjälpgummor, Jordgummor och allt vad
de under århundradena kallats, de som nu tituleras Barnmorskor. Som
MAJA-STINA FÄLLSTRÖM och MIA MARTINEN som var de vilka denna
kväll gav oss åtskilliga exempel på då och nu i arbetet med att hjälpa
kvinnorna när de nya barnen skulle komma till världen. Ett arbete som förr
praktiserades av 'lämpliga' kvinnor som åtagit sig denna syssla och där
det på senare år blev mera utbildning i ämnet. Det var en riskfylld sak detta
att förr föda barn. Många var de som dog, både barn och mammor. Det var
hemskt många barn som dog förr och var femte kvinna. Man kan säga att inte
förrän Doktor Semmelmann1775 förde fram den enkla iden att doktorerna
skulle tvätta sina händer mellan varje patient, så störtdök alla dessa dödsfall
vid födandet. Trots detta fick han utstå spott och spe bland sina kollegor.
För cirka 300 år sedan blev det ett Skrå att vara barnmorska och ideerna
från förr är i många fall desamma i vår tid och även om instrumenten kan vara
av modernare snitt nu så är stetoskopet ovan på bilden fortfarande gjort
i päronträ som förr i tiden och det fungerar alldeles utmärkt även i våra tider.

*

TISDAGEN DEN 22 NOVEMBER 2016
ÅKTE VI TILL GARNISONSMUSEET I AXVALL

Vi var ett stort antal medlemmar som åkte till Axvall för att se och ta del av allt
det som tidigare fanns i Skövde, och lite till. Det var imponerande hur bra det
hade blivit med utställningen och det var en utmärkt lokal för ändamålet.
Vi fick en introduktion av tillblivelsen och fortskridandet av samlingarnas
exponering och av de imponerande framgångarna med databasen, centrala
soldatregistret, över de mer än 550.000 indelta soldaterna. Det var ingen
mindre än mannen bakom verket, BJÖRN LIPPOLD, som gav oss en genom-
gång av tillblivelsen av detta nu stora arkiv och de museala samlingarna.


Björn Lippold i samtal med föreningens ordförande Agneta Carlsson och Carina Seiberlich


Inuti en stridsvagn sett ur föraren o skyttens synvinkel

 


Detta FJÄRRSKRIFTBORD skänktes av en av föreningens medlemmar.
Det är helt komplett från den svunna tid som dessa användes. Inuti är tekniken
utomordentlig för de långväga samtal som kunde behövas i striderna.
Den tidens internet, kan man nästan säga.

 


Museet innehöll också på andra våningen ett stort bibliotek i flera avdelningar

*

ONSDAGEN DEN 12 OKTOBER 2016

Fick vi höra BIRGITTA SVEDLUND berätta om sin släktforskning och eftersom
hennes anfäder fanns att söka norr i landet passade hon på att besöka årets
släktforskardagar i Umeå i augusti innan hon sökte vidare i Härjedalen. Vi
kunde konstatera att det inte alltid var lätt när platser och socknar som t.ex.
hörde till Härjedalen kunde ligga i annat landskap. Men hon hade turen att få
fatt i släktingar där uppe och visade oss bilder av de boställen där hennes
anfäder en gång bott och på en del platser där släktingar fortfarande bodde.
Härjedalens näring var till stor del arbetsvandring och boskapsskötsel och det
är ju alltid något visst att själv få vandra i anfädernas fotspår och platser.
Hon avslutade med att säga att hon fortsätter sitt forskande via länkar,
facebookgrupper, bygdeband, lantmäteriet och allmänt sökande på nätet och
att hon till nästa år skall till släktforskardagarna 26-27 augusti i Halmstad.


*

Tisdagen den 13 september 2016

Samlades ett stort antal medlemmar för att åka till Lyrestad och
besöka ARKIV DIGITAL och deras huvudkontor där, nära Göta Kanal
Vi var 26 stycken som slog oss ner vid borden och vi fick ta del av hur verksamheten
startade och sen kom igång för att nu vara ett företag som tre år i rad fått en utmärkelse
såsom varande ett framåt och ekonomiskt starkt företag. Vi fick veta vad som nu pågick
och att det senaste med "full-program" slagit väl ut och sålts i tusental. Det var intressant
 att följa företagets gång från början till de stora framgångarna nu för tiden. Just nu är det
ett stort arbete som pågår i firmans lokaler förutom släktforskarprogrammen.
Arkiv Digital har fått överta cirka 60.000 !!!! porträttfotografier (negativ) från tre av
Stockholms största och mest välkända fotografer. Om inte Arkiv Digital tagit emot dessa så
hade de kastats på tippen !! Vilken fantastisk guldgruva för folk med rötter i storstaden.
Nu sitter extrapersonal och kopierar alla dessa negativ till positiv och eftersom det
finna namn på alla så är det en otrolig samling för dem som söker folk i Stockholm.
Ett särskilt rum var ordningsställt med rullbanor och speciella maskiner för detta.
Vi delgavs också företagets framgångar ekonomiskt under åren från de första insats-
krävande till nuvarande framgångar. Vi släktforskare kan vara glada för att ha Arkiv Digital
som ju har gjort vårt mödosamma letande lättare, mycket lättare.


Arkiv Digitals VD och en del av personalen arbetande med att digitalisera en del av de 60.000 negativ
de fått överta efter tre välkända Stockholmska porträttfotografer

 

*

Torsdagen den 19 maj 2016

Åkte vi bland blommande träd till Öglunda för vårens sockenbesök i kyrkan.
Den ursprungliga kyrkan var byggd i romantisk stil på 1100-talet och på 1600-talet
tillbyggdes den norra delen av det nuvarande långhuset och år 1883 kom den södra
delen till och ett helt nytt långhus kom då att ligga tvärs över det gamla. Det ursprungliga
koret användes 1883-1951 som sakristia. Sistnämnda året gjordes det om till ett dopkapell.
Under dopkapellets golv är en grav belägen, troligtvis en prästgrav från 1700-talet.
Kyrkans äldsta inventarier är bl.a en Nattvardskalk, skänkt av Johan H Reuter 1644 och
samme man skänkte en Mässhake samma år. En fin Kollekthåv från 1763 liksom en
Ljusstake från 1773 finns också. På 1900-talet kom dopfunt i ek, Matta i doprummet,
Ljuskrona, Tavlor, Krucifix m.m.. Kyrkklockorna, Storklockan omgjuten i Skövde 1738
och Lillklockan omgjuten och förstorad i Skara 1725. Mycket av det gamla fanns under
flera år på kyrkans vind, som takkronan på bilden nedan. Byggherren till den
gamla kyrkan lär ha varit gift med Gustav Vasa's dotterdotter. Som kuriosa nämnde
Morgan att majorskan Wästfelt på Flämslätt fick 19 barn ( ! ) och att hon dessutom
tog ett fosterbarn bara för att få tjoget fullt. Det fanns allt otroliga människor förr.
 


EBON LUNDGREN OCH MORGAN JOHANSSON  var de som berättade för oss om kyrkan
KORFÖNSTREN I BAKGRUNDEN HAR FOLKE HEIJBLOCK MÅLAT
 


DENNA TAKKRONA HITTADES PÅ VINDEN DÄR DEN LEGAT I DRYGT 100 ÅR
DEN RENOVERADES OCH FICK EN DEL NYA PRISMOR

*

Tisdagen den 19 april 2016

Kvällens föredrag var, som det brukar heta, ”inhouse” då det var två av föreningens medlemmar
som framträdde. Ordförande AGNETA KARLSSON berättade om sina släktingar som en gång
var ett par svenskar som träffades i Norge och gifte sig i Sverige och sedan emigrerade till USA
där maken blev stenarbetare. De bosatte sig i nordöstra USA, Maine, på en ö, Vinalhaven,
där han var med om att bearbeta stora stenar som gick till olika större byggnader och enorma
 broar. Agneta har varit i Maine ett par gånger liksom att släkten varit  i Sverige och hälsat på.
Dessutom visade Agneta ett foto på när hon dök i vattnet från en 10 meter hög klippa
  i ett stenbrott. Tur hon hade bildbevis på det annars hade vi aldrig trott det.

 

Nästa talare denna kväll var BERIT ANDERSSON.
Den släkting Berit skulle tala om kom vandrande till Sverige till fots tillsammans med cirka
200 andra ryssar som var desertörer från ryska armén. De kom att få arbete på Södertälje
Kanal och så småningom kom de till att gräva på Göta Kanal. Detta var i början på 1800-talet
och ryssarna var en god arbetskraft under de tiderna. Han som var en anfader till Berit hette
Grigorius.  Han var Berits farmors farfars far. Ryssarna flyttades till ett litet smalt hus där
de skötte sig själva och så småningom träffade Grigorius en tjej. De fick en son och efter
det gifte de sig. Ryssarna arbetade på kanalen och rätade bl.a. ut en snäv vinkel med resultat
att där blev en liten ö, för övrigt den enda i Göta Kanal. Grigorius förolyckades och drunknade
tyvärr i den kanal har själv varit med och grävt. Hans son var då endast två år gammal.

*

 

Lördagen den 19 mars firades
SLÄKTFORSKARDAGEN
på Gamla Biblioteket i Skara
Kommunen hade annonserat i tidningen
och ett antal medlemmar ur vår förening
ställde upp och hjälpte alla intresserade
som kom, från första minuten till den sista
Ett populärt och lyckat evenemang

 

 

Onsdagen den 16 mars 2016

Var det ånyo folkvandring till Gamla Fraktgodsmagasinet. Denna gång med lite
annorlunda fördelning mellan  män och kvinnor. För första gången på mycket
länge var huvuddelen av medlemmarna män, ja drygt 60 % av åhörarna.
Kan det ha att göra med att det var krigiska saker att avhandla i det att
klubbmästaren i Skaraborgs Regementes Kamratförening GUNNAR IVARSSON
berättade för oss var regementets olika kompanier varit ute i världen och
krigat under olika århundraden. Inte nog med att de skulle slåss. De skulle först
ta sig till de olika slagfälten, till fots. Vi fick en diger redogörelse för var
och vilka våra skaraborgare krigade mot. Vi fick också reda på hur skaraborgarna
 var organiserade, manskapsmässigt sett. Och hur det såg ut på hemmafronten
mellan krigen. Inte minst då på Axevalla Hed som ju var den stora samlings-
platsen för träning/exercis och allmän översyn av materielen. Föredraget
åtföljdes av bilder, både utifrån och från Axevalla Hed. Avslutningsvis kan man
tycka att krig är ett helvete, men när det nu var så måste man ju ändå
hedra de män som gav sig iväg för att kämpa för fosterlandet.


KLUBBMÄSTAREN I SKARABORGS REGEMENTES KAMRATFÖRENING  GUNNAR IVARSSON

*

Torsdagen den 18 februari 2016
ÅRSMÖTE

Som brukligt samlades vi i det gamla Fraktgodsmagasinet på Vallgatan och det
var många som kommit för att övervara årsmötet och kvällens övriga program.

LARS BERGDAHL valdes, som brukligt, till årsmötesordförande och han klubbade med
van hand igenom mötets alla förhandlingar. Han konstaterade efter genomläst verksamhets-
berättelse att klubben haft ett varierande och innehållsrikt år 2015 och att klubbens
finanser var goda. Styrelsen omvaldes med undantag av att CHRISTINA LUNDBERG
ersatte sin syster MONICA som avböjt omval. Programmet för våren 2016 ligger redan
färdigt och är publicerat dels på hemsidan och dels per brev till medlemmarna.
Efter detta årsmöte bjöd föreningen alla på kaffe

och sedan var det dags för aftonens föredrag.
SVEN-OLOF ASK
visade och pratade om Gamla rariteter ur Stifts- o Landsbibliotekets (SoL) samlingar.
Det var en fantastisk samling skrifter och bilder från århundraden bakåt som vi
fick se, och inte minst höra om, under några timmar, där tiden gick alltför fort.
Vi fick bland mycket annat se 7 dokument från förmyndarregeringstiden 1635-1637
signerade Claes Fleming och Lars Larson Gyllenheim. Dessutom gav oss S-O Ask
uppgifter om hur fantastiskt det var ibland när personal från SoL var ute i
bygderna och mer eller mindre jagade rätt på böcker och dokument av särskilt
intressanta slag. Det var oftast rena deckararbetet ibland innan de stora
och fantastiska fynden hittades. Det gällde ju också att komma över dem till för
SoL rimliga kostnader, en nog så viktig aspekt i sammanhanget. Gamla unika objekt
kan ju komma upp i fantastiska priser på marknaden. Ask gav oss svindlande exempel.


Ett handskrivet och för hand illustrerat häfte från 1770

 


Stobé; En bok om apoteksutensilier och tips om hur att kurera människor. Från 1747

 


Ett fantastiskt dokument från 1370 där tillförordnade häradshövdingen Eric Lundin
presiderade i en stämma om en donation i Säckestad.

 


Detta är släktforskningsresultat från 1704 med genealogiska tabeller. Handkolorerat.
 


På dessa två bilder syns ett dokument från ett sammanträde1648 där varje deltagare
i stämman fick en svarvad trädosa fylld med en sorts massa där var o en tryckte ner
sin egen signetring och på så sätt undertecknade. Sigillen satt fast med vävda band.

Detta ovan är några exempel på de fantastiska skatter som finns på
Stifts-och Landsbiblioteet i Skara. Allt finns uppdelat på olika århundraden.
Har läsaren av detta intresse av att leta rätt på något rörande sin släkt
från gamla tider, eller är kanske intresserad av vår historia från svunna
tider, ja, då är det bara att bege sig till Stifts- och Landsbiblioteket i Skara.
De öppnar vardagar kl 08, som SVEN-OLOF ASK sa.


I tillägg till ovanstående årsmötesreferat
kan meddelas att föreningens hemsida
under år 2015 haft
10.763 unika besökare

Vi sprängde alltså 10.000 - vallen förra året !
Och vi har haft besökare från många länder
 

*

Onsdagen den 13 januari  2016
Tjugondag Knut


CHRISTINA LUNDBERG

 


Christina Lundberg inledde mötet med sin rapport om denna dag
Dagen för detta möte i klubben var alltså Tjugondag Knut, en dag som genom historien haft olika betydelse för folk. Många äro de som forskat om denna dag. T ex Ebbe Schön, Jan Öyvind Swahn o Bengt af Klintberg. Till dessa sällar sig nu klubbens egen medlem, Christina Lundberg. De har alla kommit fram till att dagen inte är en biblisk händelse utan i princip enbart en tradition genom alla de århundraderna. Det påstås att det en gång var en dansk prins vid namn Knut Laurent som blev mördad runt 1131 nångång och att det på detta blev en dag med speciell betydelse. Det är i alla fall en trevligare dag nu än den danske Knut råkade ut för.

Kvällens näste talare/visare, var Carl Olof Storm som visade sin film om Skara.
På bilden presenterar han vad vi kommer att få se i de båda avdelningarna.
Vi medlemmar, som var väldigt många denna afton, fick se en fascinerande film om den gamla
staden Skara och många var de gator och platser som vi kände igen i filmerna från 50- och
60-talet. Eftersom filmerna var med beledsagande ljud så fick man en påminnelse också
om de platser som man eventuellt hade glömt. Och då filmen var i två avdelningar så fick vi
en kaffepaus emellan så vi kunde fortsätta med förnyad nostalgienergi. Carl Olof Storm
med broder Tomas har gjort ett stort jobb att filmiskt bevara gamla Skara med omnejd.
Och när vi så fick höra att det finns mycket mer material att presentera så kan vi bara
vänta på att åter få möjligheten till en återblickande resa i den gamla staden Skara.

*

TISDAGEN DEN 10 NOVEMBER  2015

samlades vi för en afton vi kallade för Skrivarkväll. Det var
BJÖRN SJÖSTEDT, en pensionerad lärare och en passionerad
ordens mästare, som kom till oss för att tipsa om de olika möjligheterna att i ord/skrift
och bild presentera resultatet av våra forskningar på det att det också skulle intressera
icke-släktforskare att ta del av våra resultat. Och kanske också att dessa då själva
skulle finna det synnerligen intressant att forska vidare i sin egen släkt.


*

TORSDAGEN DEN 15 OKTOBER
I STUDIEFRÄMJANDETS LOKAL PÅ VALLGATAN I SKARA

Gästades vi av f.d. landsarkivarie LOUISE LÖNNROTH, Göteborg,
som i 44 år arbetat på Landsarkivet i Göteborg där hon under många år forskat om barn.
Hon inledde med att påtala att Frankrike var mycket framstående vad det gällde barn-
forskning i gamla tider där då en av pionjärerna var PHILIPPE ARIES och trots dennes
arbete var det så att barn förr, runt 1600, inte togs riktigt på allvar. Ja det var till och med
så att de räknades inte på allvar förrän man då såg att de överlevde de första åren.
Bortåt 1700-talets slut blev det bättre i detta hänseende och bland katoliker  förekom
kanonisering och helgonberättelser. En speciell by i Frankrike ansågs vara utsatt
för en form av spioneri av katolikerna och Vatikanen sades ha ett arkiv över detta.
Sverige var på den tidiga tiden ungefär som övriga Europa vad gällde barn och vi
hade ju också Oxenstierna som inrättade och skapade myndigheter av alla slag då
samhället organiserades under 1600-talet och framåt. Många städer grundades då här
och då kom barnen i dessa att kallas gatubarn då många sprang runt helt själva.
Första stadgarna om att ta hand om barnen i Sverige kom till 1619 och det kom
tiggarförordningar och andra bestämmelser efter detta. 3 st speciella barnhus
startades här i landet, ett i Stockholm, ett i Malmö och ett i Lidköping !!
Till viss del var dessa barnhus också någon form av straffhus och de hade fram
till ungefär 1750 ett hårt regemente på dessa barnhus. 1749 statades Tabell-
verket och mellan 1770-80 startades många nya barnhus i Sverige. Barnamorden
som förekom här i Sverige tog faktiskt inte slut förrän i slutet av 1700-talet och
då tack vare Gustav III. Efter all ökad omsorg om barnen så syntes de positiva
resultaten under och i slutet av 1800-talet då ju också skolorna byggdes upp.


LOUISE LÖNNROTH

*

TISDAGEN DEN 15 SEPTEMBER 2015
SATTE VI OSS I EN BUSS FÖR RESAN TILL VADSTENA

Vi var alla förväntansfulla trots regnet och vi var också glada att ha släktforskare
från både Falköping och Lidköping med oss till Vadstena. Resan i sig gick liksom
utan problem och programenligt stannade vi vid sidan av Vättern för en förmiddags-
fika innan vi fortsatte till resans mål, Vadstena. Väl framme parkerade bussen
alldeles intill slottet som inhyste Landsarkivet. Vi fick en rejäl genomgång av vad
allt som arkiverats där och vad vi som västgötar kunde finna om våra förfäder.
Vi gick också igenom de på senare tid byggde vallarna som innehöll arkiven
och kunde konstatera att där fanns det verkligen otroooligt mycket material.
Efter det och genomgången av Landsarkivets olika innehåll så var det dags
för lunch vilken intogs på Vadstena Folkhögskola belägen alldeles intill Vättern.


Ena delen av oss under genomgången


Utforskande de olika avdelningarna med arkivalier


En av korridorerna med de många många rull-hyllorna


På en våning med en korridor med de otaliga rull-hyllorna på båda sidor

Efter lunchen på Vadstena Folkhögskola närmade vi oss museet genom att först samlas runt en
plåtskulptur av hela anläggningen med kyrka, museum och alla andra byggnader där vi så fick
en föredragning av olika händelser genom århundradena, som om och tillbyggnader. Vi informerades
om olika händelser och fick sen på egen hand gå omkring i museet och begrunda och beundra.
Det är ju inte utan att man verkligen känner historiens vingslag.


En i sammanhanget aktuell släkttavla

Så småningom blev det dags för hemfärd och undantagandes några små regnmoln
när vi satt i bussen så var det uppehåll o lite sol. Inte minst när det var kaffedags.
Jahaja, go'vänner, VAR SKALL VI ÅKA NÄSTA GÅNG? Några förslag?

 

*

ONSDAGEN DEN 20 MAJ 2015
  var det dags för årets sockenbesök som gick till Skånings Åsaka Kyrka

Kyrkan med sin kyrkogård ligger nordost om Skara. Socknen omtalas som "Asaka" 1390
och har namn efter den forna kyrkbyn. Fornlämningar med bl a järnåldersgravfält nära kyrkan
vittnar om att detta är en gammal kulturbygd


Medlemmar och lokala samlades undan för undan undan blåsten ute

LENA ROSENBLAD bjöd oss på ett föredrag om kyrkan och uppgifter om de olika händelser
som timat under åren. Hon fick också hjälp av medlemmar ur sockengillet som gav oss
uppgifter om olika händelser i socknen och om nutidens arbete med att ta vara på det gamla
och samtidigt fortsätta att att se till socknens bästa historiemässigt. Skånings Åsaka
 Kyrka är en stor och ljus kyrka och den tjänade sedan 1389 som prebende åt biskopen
 i Skara, vilken då bodde på Brunnsbo. Tre tidigare biskopar ligger begravda vid kyrkan.


Vi hade förmånen att få se kyrkans skatter, vilka dagen till ära fått lämna kassaskåpen

*

TISDAGEN DEN 14 APRIL 2015
Samlades vi vid RAGGAGÅRDENS MEJERI i Holmestad

Raggagårdens Mejeri uppfördes år 1929 av mejeristen Einar Broberg. Mejeriet fungerade
som ett kombinerat gårds- och uppköpsmejeri och hade som mest 40 leverantörer. Mjölken
kom från närliggande gårdar och fraktades med häst och vagn. Mejeriet var modernt med sina
hygieniska golv och väggar med kakel. Einar ansvarade för invägningen av mjölken, alla
apparater och försäljningen. Mejerskornas uppgift var att röra om i ostmassan och vända
på ostarna på ostlagret. Under sommaren, då korna producerade mer mjölk, anställdes
pigor att tjäna i mejeriet. Dagsinvägningen var cirka 1500 kilo. Det stora karet, i vilket mjölken
hälldes, rymde 1500 liter och var praktiskt utrustat med halvautomatisk "lutare" så mjölken
kunde hällas vidare utan att behöva ta i extra.  Med tiden ökade konkurrensen från
mjölkcentralen i Götene och omkringliggande mejerier. Det blev faktiskt 9 olika stora
mejerier i trakten och i omkringliggande gårdar. När andra världskriget bröt ut minskade
antal mjölkproducenter och för lite mjölk kom in till mejeriet. Mejeriet var i drift fram till 1940.


HÄR SER VI EN DEL AV SJÄLVA OSTLAGRET SOM PÅ SIN TID HADE YTTERLIGARE 4 HYLLOR PÅ GOLVET
OCH EN LIKADAN VÄGGHYLLA PÅ MOTSATTA SIDAN. EVALD ÖRNSTEDT BERÄTTAR OM HUR DET VAR.
MEJERIETS OSTAR VAR EFTERTRAKTADE I SÅVÄL ÖREBRO SOM JÖNKÖPINGS LÄN OCH VIDA KRING.


TRE FÖRENINGSMEDLEMMAR TRIVS BLAND OSTARNA.


LARS-ERIK KLASSON VISAR HÄR TUNNAN DÄR SMÖRET KÄRNADES
ÖVERHUVUD TAGET VAR DET EN RIKHALTIG MASKINELL UTRUSTNING PÅ MEJERIET.
SJÄLVA HUSET INNEHÖLL FLERA AVDELNINGAR OCH EN LÄGENHET FÖR MEJERSKAN.


DETTA ÄR SALTRUMMET DÄR OSTARNA FICK "BADA". EVALD ÖRNSTEDT VISADE HUR PALLARNA MED OST
KUNDE VRIDAS RUNT FÖR ATT VID BEHOV KUNNA 'PUTSA' OSTARNA.

Kvällen avslutades så med kaffe och frallor i hembygdsgården och på det ett besök på
museet på andra våningen. Ett i sig mycket intressant extra för oss släktforskare.
Vi kan verkligen rekommendera ett besök på Raggagårdens Mejeri i Holmestad.

*

MÅNDAGEN DEN 16 MARS 2015

Denna kväll samlades ett stort antal medlemmar och intresserade för att lyssna på
CHRISTER BENGTSSON från Mariestad som pratade om bl a begreppet
"Fader okänd", som ju är något som varje släktforskare träffat på. Oäkta barn som
de ofta kallades. Han ställde sig frågan om huruvida något barn kunde kallas
oäkta, och det får man hålla med om. Bengtsson sa att han hade haft förmånen
att träffa och prata med sin morfar, född 1904 och att denne i sin tur träffat sina
farföräldrar. På så sätt fick han levande kontakt långt bakåt i tiden. Han sa till oss
att så långt möjligt det är så skulle vi prata med de gamla i släkten och på så sätt
kanske få klarhet i det vi söker efter bland barn i släktleden bakåt. Vad det gällde
par förr i tiden så var det ju så att det var bättre leva två tillsammans då det blev
lättare att handskas med vardagens bekymmer antingen man var arbetare eller
egendomsägare under tider långt tillbaka. Vid övergången till kristendomen så
straffade ju kyrkan oäkta barn, som de kallade dem. Och av föräldrarna så var det
ju kvinnan som straffades mest. 1608-1609 var det till och med dödsstraff för hor.
Märk väl, för kvinnan. Karlen klarade sig alltid. Mellan 1669-1684 så straffades
alla oäkta barn och då på 16-1700-talet så började barnamorden stiga i antal.
Det var faktiskt Gustav den III som sa att nu fick det vara nog. Sverige behövde
alla sina barn framöver om nationen skulle klara sig och han ville ha fram fler barn.
1778-1918 var tiden då de födda noterades u.ä.= utom äktenskapet. 1924 kom
Barnavårdsnämnderna och det blev lite bättre ordning på förhållandena. Det
hände ju ganska ofta att en piga som blev havande på en bondgård tidigare
helt enkelt kördes bort och fick klara sig själv. Under åren som kom blev det
i alla fall lite mer ordning. För den som släktforskar och söker efter oäkta
barn så blev det ju på senare år något lättare att hitta dem. 1881-1955 kan
man på Provinsial-läkar-arkiven på Landsarkiven hitta barnmorskejournaler
och där, förhoppningsvis, finna vad man söker efter som släktforskare.

*

ÅRSMÖTET  ONSDAGEN  DEN  18  FEBRUARI  2015

Ordförande Agneta Karlsson hälsade alla välkomna och överlämnade förhandlingarna
till den valde rutinerade Lars Bergdahl som började med att be om förslag på justerings-
personer/rösträknare. I sedvanlig ordning lästes årsberättelsen, ekonomiska berättelsen
och revisorernas berättelse och godkändes liksom ansvarsfrihet beviljades styrelsen för 2014.
Valen följde där hela styrelsen omvaldes liksom suppleanter och revisorer och pressreferent.
Ny valberedning valdes med Staffan Hansson, Birgitta Svedlund o Runa Nilsson. Årsav-
giften till 2016 blev oförändrat 80 kr samt 40 kr för familjemedlem. Vårens program gicks
igenom och förslag till höstens program efterlystes samtidigt som det föreslogs att kanske
undersöka eventuella sammankomster tillsammans med släktforskarföreningar i vår omnejd.
Webmastern meddelade att det år 2014 varit 9.922 unika besök på föreningens webbsida.
Ordförande Agneta avslutade så årsmötet. Och efter kaffet återkom
LARS BERGDAHL som kvällens talare. Och som han berättade.


Han började med vad en riksdagsman sa 1866, nämligen: Makten värnar de sina. Och
det kan man förstå när han sen berättade om: En bondesläkts uppgång och fall.
Jakob Olsson var frälsebonde i Myrby på 1700-talet. Han fick två söner. Han flyttade
förresten som Olsson och kom tillbaka senare som Myrberg. Hans son f 1766, Jakob
gifte sig med Christina Jansdotter. Hennes far var riksdagsman. De fick 6 söner.
En son Karl-Petter gifter sig 19 år gammal med 14-åriga Greta Jansdotter. 1734 års
lag gällde då, (och gör så till dels än idag!), fast då var det ju liksom positivt att ha en
riksdagsman i släkten. Då slapp man undan åldersgränserna på 15 och 21 år. Grabben
tycks i alla fall vara framåt då han hade en liten gård och skaffade sig 2 till. Greta födde
7 barn och dog i vattusot 1835. Karl-Petter gifter om sig och nya fruns far var riksdagsman
och han hade en stor gård. Bergdahl gav flera bevis på att så kallat fint folk som nämnde-
män och riksdagsmän faktiskt gjorde sitt till att släkten ibland kunde "ta-sig-vissa-friheter"
och komma undan med det. I andra fall faktiskt få mycket lägre straff än vad de borde
ha fått för vad de gjorde. Som när ett par män misshandlade en tredje och tack vare
att den ene gifte sig med dottern till en nämndeman, så kom han undan med det. Eller när
en som ansåg sig lite finare beordrade en annan att köra ner sitt hästdragna ekipage i diket
så han själv kunde köra vidare på den smala vägen. "Vanligt" folk hade det inte alltid
lätt med den s.k. överheten, eller de som ansåg sig finare. Ofta var de ganska bra på
att se till det praktiska i livet förr i tiden. Som Jakob Myrberg som gifte sig med
Anna Greta Jansdotter. Hennes far var riksdagsman. När Anna Greta dör gifter han
om sig med dottern till första fruns syster, Christina Hedberg De fick en son, Otto.
Detta arbete Bergdahl lagt ner på denna sin släkt gav ett fantastiskt resultat och
det är väl vad varje släktforskare drömmer om under de många timmarna av letande.
Är övertygad om att medlemmarna denna kväll fick inspiration till egen forskning.
 

*

TISDAGEN DEN 13 JANUARI 2015

Om skolor och skolpersonal i Skara berättade Barbro Olofsson

Och hon nästan började med att säga: Hör vad de gamla har att säga om förr.
Och det kan alla gamla släktforskare skriva under på. Och vad det gäller gamla och gamla tider
så var Skara skolstad redan på 1200-talet och fram i tiden så sa drottning Kristina att Skara
skulle ha ett läroverk. Gustav III ville ha ett djursjukhus, (vilket ju Peter Hernquist så småningom
startade 1875). Som kuriosa skulle inträdesprovet till veterinärskolan också innehålla sång och
kantorn och veterinären Selander var den siste att pröva in med sång, vilket krav sedan togs bort.
1818 fanns det en sockenskola på Skolgatan i Skara, med gaveln mot gatan Eggby hade som första
ort Lancasterskola 1828 men de skolorna var inte populära hos de kristna. Skolan på Sannebo,
Götala Skola, läggs ner 1920. År 1844 fanns en officersskola på Skolgatan, men den blev bara
ett år gammal. 1878 hade vi flickskola i Skara. 1843 det första seminariet, placerat ovanför
Carlings konditori. Det flyttades sen till Skolgatan 13-15. 1859 byggdes Stift- o landsbiblioteket
och 1905 badhuset +bibliotek. 1879 var det småskoleseminarium i IOGT byggnaden på Sur-
brunnsgatan och året innan, 1878, startade Klara Wallmark flickskola och 1884 en av landets
första lantmannaskolor genom veterinären/agronomen Fredrik Hamström , 1904-1945 vid
backen vid slutet av Folkungagatan och flyttade samma år, 1945, till Uddetorp. År 1877 säger
riksdagen att en dövstumskola skall startas och två år senare 1879, placeras den ovan
Carlings konditori, (en populär och praktisk plats för skola) Det var 4 elever vid starten och
och året senare 90 stycken. Då fanns skolan i det stora vita huset på Bommagatan. Den
läggs ner 1936 i Skara och flyttades till Gnesta. Realsola i Skara blev det 1905. 1927 fick
flickor gå på läroverket. 1945 startades lanthushållskola på Brunsbo. 1963 statade den
så kallade scenskolan och 1977 satsade SLU miljoner kronor. 2009 kom hovslagar-
skolan. Man kan med fog säga att SKOLA har varit ett genomgående tema i Skara
under flera århundraden med resultatet att staden Skara har "försett" landet med många
välutbildade personer inom många olika fält. Och lär så göra många årtionden till.

(DET MÅ FÖRLÅTAS SKRIVAREN AV DESSA RADER ATT ARTIKELN BLIVIT EN ANING FRAGMENTERAD
DÅ ANTECKNINGARNA FRÅN MÖTET 'KOMMIT BORT' EFTERSOM EN RESA PÅBÖRJADES DAGEN
EFTER MÖTET OCH ÅTERKOMSTEN VAR NU I SLUTET AV JANUARI OCH ALLT SOM SIG TILLDROG
VID MÖTET ÄR RESULTATET AV VAD SKRIVAREN MINNS. OCH MINNET MED ÅLDERN KANSKE INTE
ALLTID ÄR DET BÄSTA. VI KANSKE BORDE HA EN SKOLA SOM LÄR UT HUR MAN MINNS).
 

*

TORSDAGEN DEN 13 NOVEMBER

Denna kväll samlades vi för att ta del av släkten DOUZETTE. En släkt som blev uppmärksammad i och
med att den förekom i TV-programmet "Vem tror du att du är" då skådespelaren Örjan Ramberg var
med i årets första program. Skara Släktforskarförenings medlem BRITT-MARIE HELLDIN är en av
medlemmarna i släktföreningen DOUZETTE, en förening som nu är 45 år gammal. Britt-Marie talade
om att hon redan under skolåren i Göteborg var intresserad av släktforskning och att hon otaliga
gånger skolkade från skolan för att kunna vara på Landsarkivet i Göteborg och forska. Douzette-
namnet i Sverige verkar ha utdött men ett par släkter finns i Frankrike och några av dem har i våra
dagar vunnit framgångar som konstnärer (Louis Douzette). När det begav sig på 1600-talet var ju Douzette
musiker och trumslagare och var med svenske kungen Karl XII i krig. Simon Douzette (1670-1746)
hette  denne och han var gift med Barbara Dorotea Breyer (1678-1746). De följde med
Karl XII till Sverige och blev så småningom bosatta 1709 på Pukaregården i Vinninga. Gården
hette egentligen Sven Torstenssonsgården. Första barnet föddes 1707 och de fick många barn.
Gården i Sävare/Vinninga gick i arv i tre generationer. Britt-Marie visade flera gamla bilder från förr
och jämförde dem med senare tids foton på samma platser. Det var en intressant berättelse
om de många olika människorna i släkten. Till exempel var en sentida släkting vid namn
Per Sundblad (född Blom) en lärare som blev pappa till 11 barn. Hans fru dog tyvärr och
lämnade honom ensam med alla barnen. Men han gifte om sig med en av sina tidigare elever
och fick med henne ytterligare 10 barn. Släktföreningen Douzette är nu till antalet stor
och den har återkommande släktträffar till vilka de nu också har inbjudit Örjan Ramberg.
En fascinerande berättelse om en fransk trumslagare och hans släkts vidare öden i Sverige.

*

TISDAGEN DEN 14 OKTOBER

Samlades föreningen i lokalen på Vallgatan för att förflytta oss bakåt i tiden till
1940-talet och de hemska krigstiderna. En ung STINA LUNDBÄCK tog studenten
1943 vid Skara Högre Allmänna Läroverk. Nästan omedelbart efter detta for hon
ner till Malmö och chefen för Hermods Realskola för att där söka arbte som
lärare på skolan. Hon fick platsen uppe i norra Sverige på skolan där och det
var bara att sätta sig på tåget under ett par dagar och 5 olika byten innan hon
var framme där uppe i Hedenäset. Hon talade om alla dessa militärtransporter
som gick på järnvägarna då. När hon kom fram inkvarterades hon i prästgården
och hon visade flera foton från platsen däruppe. Det var ju alldeles intill Torne Älv
så Finland var nära tvärs över. Hon visade många bilder från tiden och skrivaren
av dessa rader var väldigt imponerad av mängden bilder då det ju var nådens år
1943 hon kom dit och fotografering inte var så enormt utbrett då. Men Stina hade
varit fantastisk med bilddokumenteringen. Hon sjöng också flera bitar från
tiden, både på svenska och finska. När hon frågade efter dasset upplyste de
henne att här går vi i la'gården. Trots kylan under vintern for hon runt däruppe
och besökte lappläger och andra intressanta platser. Och det var kallt sa hon.
Och ibland var det riktigt kallt. Älven översvämmades och tog med sig från öar
och älvkanter men så småningom kom våren, och sommaren. Skolan hon
var lärare i låg alldels nära älven, och Finland. Avståndet märktes speciellt
när krigs-kanonerna dundrade så skolväggarna skakade och fönster-
rutorna dallrade. Flyktingar kom i massor från Finland. En del hade till och
med tagit sina kor med på färden över älven! De som var inkallade på den
tiden fick aldrig nämna var de var stationerade när de skrev brev till familjen.
Stina läste upp lite från ett par brev som hennes fästman skickat henne.
Han var då stationerad i Bohuslän. Han hade till och med lagt i en pressad
blomma i brevet till sin fästmö. Hon hade alla breven sparade och kuverten
var ju sådana att soldaterna kunde skicka gratis hur många de ville.
Och det gjordes också kan man förstå. Hon hade en fin tid däruppe under
de år hon var där. Så fin man nu kunde göra det under de rådande om-
ständigheterna. Och Stina visade många bilder från olika platser vilket
förhöjde intrycket av det som då skedde där uppe i norr.
Det var en synnerligen intressant afton med denna 90-åriga "krutgumma".


Stina i föreläsartagen med ordförande Agneta vid projektorn

*

TISDAGEN DEN 2 SEPTEMBER
GICK RESAN TILL BOLUM OCH HELJESGÅRDEN

Gården skänktes 1996 av dåvarande ägaren Lars Eriksson till
Västergötlands Museum. Gården byggdes på 1870-talet. 1924 köptes gården av
Erik Gustavsson och det var han och senare hans son Lars Gustavsson som ägde
gården fram till 1996 då Lars skänkte den till Västergötlands Museum. Gården
var ett tidstypiskt jordbruk av den mindre storleken. Under stor del av 1900-talet
bodde här fem personer och de var mer eller mindre självhushållande. Heljesgården
ligger i välkänd kulturmiljö som än idag är intensivt brukad. På markerna finns än
idag gott om kulturlämningar. Det är som Museet skriver i en guide, " . . i stort sett är
det möjligt att vandra i området och se spår av mänskligt utnyttjande under 3000 år"
Vi blev under vår rundvandring utomhus guidade av Ylva som visade oss prov
på hur det var förr när gården hade djur och verksamhet. Vi såg stora samlingar av
verktyg och maskiner som använts under åren och då Lars Gustavsson var något
av ett tekniskt snille så fick vi också se hans lösningar på praktiska problem som
dök upp på gården. Han hade även arbete med grannarnas behov i den vägen.
Besöket inne i stugan var synnerligen intressant då det där fanns otroligt stora
samlingar av gamla verktyg och husgeråd och mycket mera. Anki berättade
om hur livet var på de gamla tiderna och hur ofantligt rikhaltigt med saker och
ting det fanns att gå igenom och dokumentera när Museet fick Heljesgården.
Föreningens ordförande tackade de båda guiderna för upplevelserna vi fått.
Hela kvällen var utomordentligt vacker vädermässigt sett och när vi avslutade
med kaffet var solnedgången över Hornborgasjön otroligt vacker.
Ett tips, om du inte besökt Heljesgården ta chansen vid kommande tillfällen.


Vi samlas framför stugan denna vackra kväll
 


Vi får reda på vad vi har att vänta i ladugården


Inne i ladugården fanns 'tusentals' prylar av alla slag


På vinden på boningshuset fanns lika mycket att botanisera bland


Kvällens kaffe avnjöts till fantastisk solnedgång över Hornborgasjön och Heljesgården

*

TORSDAGEN DEN 15 MAJ GICK RESAN TILL HÄNDENE KYRKA

vilket var årets sockenbesök. EGON PETTERSSON mötte upp och berättade
om kyrkan och dessutom hade vi nöjet att få höra prästen i Händene, JUDITH FAGRELL,
berätta om kyrkan och vad som fanns i och runt densamma. Det sägs att från
Bommagatan i Skara så gick Kungagatan/Eriksgatan ut och mot Händene som
är en gammal socken och omnämns bland annat i ett testamente år 1339 där en
präst Haraldus av Haendivi figurerar. 1593 dokumenteras att Händene Församling
hörde till Skara. Västra delarna av den Romanska kyrkan är från 1100-talet och
kyrkan har också ett antal gravstenar inmurade i väggarna. Den stora klockan är
från 1528 den mindre från medeltiden. Eldsvåda har härjat kyrkan vid flera till-
fällen och 1902 påträffades brända stockändar vid en genomgång av kyrkan.
Restaurering och tillbyggnad av kyrkan skedde 1912 och det är den kyrkan
vi ser idag. I kyrkan finns ett Helgonskåp med Jungfru Maria och barnet.
Helgonbilden är från 1400-talet och satt tidigare på altarskåpet. Dopfunten
är av sandsten i två delar och av enkel modell. Bitar av en tidigare finns inmurat
i uppgången till tornet. Altartavlan är fån 1912 och är målad av A.G. Lundblad
som var son till komminister G.T. Lundblad, och föreställer Emmausvandringen.
Som kuriosa kan nämnas att Händenebor skall ha stått modell för personerna
i målningen. Krubbtavlan, tillverkad av komminister Lundblad används än idag
och är en av de äldsta i sitt slag. Kyrksilver finns men måste tyvärr hållas
inlåsta när inte personal finns tillgänglig. (Tyvärr, men sån är tiden nu).
På långhusets södra vägg syns en mycket stor gravsten och över den den
Gyllenhammarska vapenskölden samt en värja med sorgflor. I kyrkan ligger
nämligen begravda överstelöjtnant PHER GYLLENHAMMAR och hans hustru
CHRISTINA GYLLENCORNETT. Nej inte den Pher Gyllenhammar på Volvo,
om du nu tänkte så. Denne PHER var född 1681 och dog 1757. Som kuriosa
kan nämnas att i mitten på 1990-talet fann man en stor mängd äldre textilier på
kyrkans vind, bland annat ett antependium i siden från 1700-talet. Textilierna
konserverades 1997-2003 av Riksantikvarieämbetet och Västergötlands Museum.
Bland alla fina saker fick vi lära oss att orgeln är pastoratets sämsta instrument.
Efter denna omfattande och lärorika presentation tackade vi Egon Pettersson
och prästen Judith Fagrell


Egon Pettersson


Eivor Jönsson och prästen Judith Fagrell


Här visas den gamla Krubban från 1912


Hembygdsgården Fredsborg

. Sen gav vi oss iväg på en liten tur till Fredsborg,
hembygdsgården i "andra änden" av Händene där kaffet intogs innan vi fick
en genomgång av gårdarna runt i Händene. Det var Egon Pettersson som med
hjälp av sin son satt samman ett bildcollage av gårdarna. Vi fick lära oss att
Händene minsann inte var så litet som vi trott, till ytan. Som kuriosa kan nämnas
att föreningens kassör, Irene Gustavsson, hade förfäder som bott och brukat
gården Fredsborg vilken nu alltså är Hembygdsgård i Händene. Det var en livlig
diskussion om platser, människor och händelser i och kring Händene och
kvällen blev sen innan alla anträdde färden hem, nu mer vetande.

*

OM BLAND ANNAT VAD MAN KAN HITTA I KOMMUNENS ARKIV

Skara är ju en gammal stad, tidigare fraktgodsmagasin är också gammalt, men,
där har också musik komponerats och producerats i modern tid och just där
brukar ofta vi, dvs Skara Släktforskarförening, hålla våra sammankomster och
där var torsdagen den 24 april kommunarkivarien (och släktforskaren) EVY OLSSON
och berättade om vad man kan hitta i kommunens arkiv och vad som är tillåtet
att titta på i bl.a. barnavårdsnämndens och byggnadsnämndens protokoll.
Dessutom informerade hon om digitaliseringsprojektet av kommunala
handlingar som just är på gång.
( Webmastern var tyvärr förhindrad deltaga i detta möte).

*

TRÄFF  PÅ  MUSÉET I SKARA

Den 20 mars samlades vi på muséet för att få se bilder och höra berättelser om de stora
samlingar som där finns och som är intressanta för oss släktforskare. ULLA HALLBÄCK
och ANKI WHASS började med en genomgång av de äldsta arkiven där det fanns
pergamentrullar från 1400-talet (från en katolsk mässa i St Mellby). 1637 lämnade
Jakob de la Gardie in en lunta med papper. Det fanns en brokig blandning i Enskilda
Arkivet av sådant som folk lämnat in till muséet som t.ex. gårdsarkiv och annat Ett
exempel var från Gategården i Hangelösa där alla gårdens papper och köpehand-
lingar fanns. Händene-krönikan från 1851-1931 fanns att läsa liksom papper från
Edvard Nonnen och manuskript och verk av Agnes de Frumerii. Mängden arkiverat är
faktiskt häpnadsväckande stort. På detta fanns så ett sockenmagasin som innehöll
klipparkiv och topografiskt. Sen skall vi heller inte glömma alla bilder/foton.
Bildarkivet består av 10.000-tals bilder. Skarabor och andra är välkomna dit att
ta del av allt det som intresserar och att på muséet kunna forska i alla dessa
bilder som där finns. Många av dessa är utan namn så känner du igen någon
på nån bild så kan du meddela detta. Det går även att sitta hemma vid sin egen
dator och titta igenom bilderna på muséet. Missa inte chansen att studera allt.

Denna kväll på föreningens möte dök så ROLF upp från tidningen SKLT och detta
resulterade i en fem-spaltig-helsida med text och flera bilder den 24 mars.


Reporter ROLF på SKLT intervjuar ordföranden innan mötet startar

Här följer ett antal bilder på kvällens idoga medlemmar forskande febrilt





Slutligen kan konstateras att medlemmarna kunde slita sig från bilder och dokument
och i kvällens sena timma traska hemåt med många givande upptäckter i bagaget

*

 
BESÖKARE PÅ VÅR HEMSIDA

Efter årsmötet kom vi på att en uppgift missades, nämligen
hur många besökare vi hade på vår hemsida under 2013.
Antalet unika besökare hade ökat till 9.415 stycken, (2012 var det 7.936).
Dessa hade klickat sig vidare till sammanlagt 21.696 sidor på hemsidan.
Det är ju glädjande att så många fler funnit oss och att vi haft läsare från
hela  Sverige och många, faktiskt, från utlandet. De flesta från USA.
Dessutom har vi nu fulla uppgifter inlagda på vår avdelning i Släktforskarförbundets
stora hemsida RÖTTER, www.genealogi.se , under Hitta din förening  och
Kalendarium. Även vår nya styrelse finns där på foto.
Har du inte besökt RÖTTER så gör det nu. Där finns massor om släktforskning.
 

 

ÅRSMÖTE 2014

Årets årsmöte gick av stapeln utan det minsta snökorn på vägen dit och det vackra vädret gjorde väl
att det blev så välbesökt. Den avgående ordföranden  GÖRAN EKBLAD hälsade alla välkomna och
bad mötets valde ordförande LARS BERGDAHL att ta plats. Som mötessekreterare valdes
THOMAS EDWARDSSON och som rösträknare SVEN o EDITH LÖVFORS.
Årsberättelsen föredrogs och även verksamhetsdito innan ekonomiska siffrorna presenterades.
Konstateras kunde att föreningens ekonomi är god och kassören liksom övriga styrelsen
beviljades full och tacksam ansvarsfrihet. Valen startade med att till ny ORDFÖRANDE
valdes AGNETA KARLSSON och nya styrelseledamöter på 2 år valdes BERIT ANDERSSON
och MONICA LUNDBERG. Ett år kvar har sekreterare THOMAS EDWARDSSON och kassören
IRENE GUSTAVSSON. Suppleanter på ett år blev CHRISTINA LUNDBERG och SVEN-OLOF
ASK. Revisorer  blev ANNA-LISA NILSSON och ANN-STIN JAKOBSSON med KERSTIN JUNGGREN.
som suppleant. EILERT ANDERSSON kvarstår som pressreferent o webmaster. Till valberedning valdes
GUNILLA ZOMBORCSEVICS, GÖRAN EKBLAD och INGRID GREEN med Ekblad som
sammankallande. Årsavgiften bestämdes till oförändrade 80 kr plus 40 för familjemedlem.
Styrelsens förslag och verksamhetsplan och vårens program föredrogs innan den nyvalda
ordföranden Agneta Karlsson tackade och förklarade att kaffet och tilltuggen serverades..


Den nya styrelsen fr.v. Christina Lundberg, Irene Gustavsson, Agneta Karlsson, Berit Andersson, Monica Lundberg, Thomas Edwardsson


Avgående Ingrid Green, ordf Göran Ekblad och Sjunne Jönsson



Efter kaffet intogs scenen av underhållaren SÖREN EKLUND som till eget dragspelsackompanjemang
sjöng ett flertal nöjsamma och eftertänksamma visor innan han visade oss de kulturella filmerna
HULKEN, med LENNART TRANBERG som skött sin gård i Stenum på det gamla sättet i många år.
och om UNO AXELSSON den formidable träskulptören som samlade "vriler", alltså utbuktningar
på träden och  som han sen tålmodigt täljde fram till makalösa djurfigurer av alla slag och storlekar.
Som en sugga med 10 små täljda ur en stort stycke trä eller en ko i naturlig storlek. Det var en
synnerligen intressant bekantskap att se och vi var nog många som bestämde oss för att i sommar
resa till Bredared och se alla hans djur på museet där. Vi hade verkligen en fullmatad årsmöteskväll.

* * *

GRÖTFESTEN  2013

I år var det vädermässigt något bättre att ta sig till gröten den 5 december
Vi samlades och fick höra ett intressant föredrag av KRISTINA STRÖM om julen och alla
traditioner förknippade med den. Det var många igenkännande leenden och en hel del som
vi faktiskt inte hört talas om förut. Jultraditionerna är inte alltid så gamla som vi tror.
Detta var årets sista möte i föreningen och nu ser vi fram mot det nya året 2014.

*

MINNEN FRÅN GAMLA TIDERS AUKTIONER

5 november var vi  åter i gamla Fraktgodset och denna gång för att lyssna på BERTIL DAVIDSSON
när han berättade episoder från sitt långa liv som auktionsutropare. Han började med det när 50-
talet gick över i 60-talet så han hade åtskilliga händelser att berätta. Och som han berättade.
Stundtals skrattade vi så tårarna rann. Han hade under sina år med klubban också
fäst sig vid de lite udda personligheterna och vid dem som kanske inte hade det mest exklusiva
att auktionera ut. Och visst hade han svingat klubban på så kallade fina platser också, med allt
vad därtill hörde. Episoderna voro många och skratten bland oss åhörare också, inte minst
vid historien om en auktionsbesökare som blev jagad av en hund vid ett olämpligt tillfälle.
Efter ett par timmar var det dags för kaffe och där fortsatte diskussionerna om auktioner.
Detta möte var allt en av de mest humoristiska kvällar vi haft i klubben.


Bertil Davidsson ( i fonden ) i berättartagen

 

*

TREDJE TEKNIK-KVÄLLEN 17 oktober
BENGT BENGTSSON VISADE  MIN SLÄKT

Många hade mött upp denna kväll för att lära sig lite om Min Släkt, detta mycket dugliga program
för släktforskare att använda. Vi fick oss några timmars beskrivning av möjligheterna i
programmet och många tips om hur att använda de många specialiteterna och hur att gå tillväga
med inläggningen av alla uppgifter vi forskat fram om våra släkter. Vi lärde oss bl a att rätt lägga
in våra bilder i programmet samt hur att ta fram olika tabeller med redovisning av ett flertal
diagram med mera upplysningar. Åhörarna hade många frågor angående programmets olika
avdelningar och Bengtsson kunde besvara dem alla. Vi var så inne i programmet så hade inte
batteriet i datorn tagit slut så hade vi förmodligen suttit kvar där än. En givande kväll.

*

ANDRA TEKNIK-KVÄLLEN  3 oktober
KRISTINA ANDERSSON VISADE DISGEN

Denna kväll var alltså vikt för DISGEN, föreningen DIS (Dator I Släktforskningen) eget program sen 80-talet.
Nu i till stor del helt "renoverat" och moderniserat och faktiskt i dagarna i ganska nysläppt version.
Vi fick under ett par timmar en fascinerande resa bland alla möjligheter detta program ger en släkt-
forskare och kan tänka mig att flera av kvällens åhörare vid hemkomsten omedelbart kopplade upp
sig på sitt eget DISGEN för att testa några av de nya sakerna de lärde sig denna kväll. Man behöver
faktiskt en liten puff ibland för inse vad man kan göra för att få förnyad fart i sitt eget släktforskande.

*
FÖRSTA TEKNIK-KVÄLLEN  19 september
IRENE GUSTAVSSON VISADE HUR HON SPARAT
OCH PRESENTERADE SIN FORSKNING OM SIN SLÄKT
 

     

Irene började med att berätta att hon ville visa sin forskning med lite mer än bara namn och datum. Därför letade hon länge efter något som hon tyckte skulle passa in i vad hon tänkt sig. Och fann så en del program lämpliga för detta. Och med grunden i CD MENU CREATOR fick hon så fram början på presentationen av släkten. Med användande av flera olika Windows/ Microsoftprogram som OFFICE och FRONTPAGE och POWERPOINT fick hon så uppdelningen av startsidan att bygga vidare på. Allt detta brändes på en CD till syskon och nära släktingar så de kunde följa släktens liv och lev- erne. Huvudprogrammet för släktforsk- ning hos henne är BROTHERS KEEPER sen några årtionden tillbaka. Med det och CDprogrammet kunde hon visa olika avdelningar som bröllops- foton, diverse bilder, gravstenar, kyrkor, bouppteckningar med mycket mera och hon fick på så sätt en "ram" med en stor del av sin släkts öden och
äventyr i deras liv under olika århundraden. Hon hade också här och var lagt in ljud, inspelningar med gamla släktingar, en video här och där och andra saker med användande av olika tekniker vilka alla hade gemensamt att de var ganska vanliga program och att de inte kostade en massa pengar. Så kan man också visa sin forskning och förhoppningsvis få såväl släktingar som andra att sätta igång med sin egen släktforskning. För det ÄR kul!


Irene i färd med sin presentation

*

KUNGLIGT  UNDERHÅLLANDE

Höstens första möte 4 september var av det rojalistiska slaget då den förre förbundsordföranden
och den från TV välkände, (Vem tror du att du är), TED ROSVALL gästade oss.


Vi var denna kväll många förväntansfulla samlade när TED ROSVALL gjorde entré och började sitt föredrag
med att säga att Gustav Vasa var väl egentligen Sveriges första så kallade landsfader innan resan genom
århundradena och de kungliga släkterna tog fart. Rosvalls föredrag tog oss med på en hisnande resa
genom släktlederna och med många speciella episoder från de olika kungarna och deras familjer och
inte minst ingiften med andra Europeiska släkter. Föredraget beledsagades med många unika bilder
och sträckte sig fram till våra dagar och nuvarande kronprinsessa och hennes barn, samt, det alldeles
färska tillkännagivandet av en gravid prinsessa, Madeleine. När det handlar om alla de gamla kungliga
personerna så kan man faktiskt inte vara mer aktuell i föredragets slutskede. Vi hade alla en trevlig kväll.


Efter föredraget öppnade Ted Rosvall, som också är författare, förläggare och försäljare av
böcker om kungligheter i hela Europa, försäljning av böcker alltifrån "Fader okänd" till
"Släkten Bernadotte" och många andra titlar. Intresset var stort och så ock försäljningen.

*

V GERUMS KYRKA

Vårens kyrkoutflykt gick alltså i år till V Gerum. Kyrkan ligger så placerad med åkermark på tre sidor
och gräs och byggnader och sen E 20 på sista sidan. Det var en varm kväll, vilket i sig var tur då det
blåste enormt denna dag den 16 maj. Vi samlades undan för undan och SARA AXELSSON tog emot.

Vi fick oss en redovisning för kyrkan och verksamheten i stort och Sara Axelsson visade oss en del unika
saker som inmurade stenar i väggarna, en runsten i södra tornväggen, med text. I socknen finns två stora
egendomar, St Kålltorp och Kilagården och ett samhälle, Ardala. Vid kyrkan finns fornlämningar som en
hällkista, en domarring, runsten och två milstenar. Kyrkan har en hög vacker tornspira som syns vida
omkring. Kyrkan har renoverats i omgångar i mitten på 17, 18 och 1900-talet.


Granitstenen i södra tornväggen

 med inskrift på latin: "Alle lade denna sten efter Öda, sin hustru . . mycket god"


Stenen i långhusets vägg

Kyrkans äldsta delar är från 11 - 1200-talet, så också lillklockan, under det att storklockan installerades 1505.
Inuti kyrkan finns fantastiska väggmålningar från 1400-talet. Dessa var under många år övermålade med vit
färg under de tider då det ansågs 'elegantare' med vitt. Under 1950-talet restaurerades det i kyrkan och från
Skara kom Hellström och lyckades åter ta fram underliggande målningar vilka nuförtiden får många besökare
att utbrista i åhh och ahhh. Det är inte dåligt att en på landet liggande liten kyrka kan ha så magnifika väggar.


Vi beundrar de fantastiska väggmålningarna från 1400-talet, på båda långsidorna i kyrkan

Det var en upplysande kväll i kyrkan tack vare Sara Axelssons kunniga och trevliga ciceronskap.
Rekommenderar er som missade tillfället att besöka denna lilla (tar in 75 personer) kyrka med
stora händelser under åren och med en hel del fina saker och målningar att beskåda.
Denna kväll avslutades med kaffe och trivsam samvaro hos Maj-Lis o Hasse Olofsson i Ardala.


*

BEGRAVNINGSMUSÈET I FALKÖPING

Torsdagen den 25 april åkte medlemmarna till Falköping för att besöka FONUS
Begravningsmuseeum. Vi samlades i mötesrummet för en genomgång av historien
om dels Fonus verksamhet och dels museets tillblivelse och samlingar.

Fonus startade som ekonomisk förening kooperativt och hade också verksamhet i Oslo.
Däremot hade de svårare att komma överens med danskarna. 1945 startade den första
begravningsföreningen, som har samma stadgar än idag. 1972 byggdes fabriken i Falköping
och 2005 startade museet med under 40 års samlade saker av alla slag. Vi kunde se inte
bara allehanda olika saker som användes vid begravning förr i tiden utan även likbil, ja till
och med två likbilar av 1930-1932 års modeller. Vi fick en redogörelse för de olika tillbehör
som använts under många många år bakåt i tiden och vi fick se hur det kunde se ut när
någon avlidit i familjen och hur de skulle tas om hand på såväl landsbygd som i staden..
Kremation startade i slutet av 1800-talet och det blev stort rabalder om lämpligheten med
detta här i Sverige. Ännu värre var det i Danmark där lagen då förbjöd detta så för att visa
myndigheterna hur det gick till så köptes i Sverige ett lik av en fånge som dött i ett
fängelse i Sverige och togs över till Danmark för att kremeras där. Då var det lagligt.
Museet visade också hur en begravningsplats respektive urnplats kunde se ut och hur det
användes olika  bårar och redskap vid begravningarna liksom hur kläderna man bar på
begravningar har förändrats genom åren men ändå hållit sig i likartade former. Många var
de tillbehör från inbjudningskort till allt annat runt omkring själva begravningen. Det
var synnerligen intressant att få ta del av allt detta och vår ordförande tackade vår
ciceron på museet, Håkan Nilsson, för att vi fick komma och få all denna information.


Volvo likbil från 1932, specialbyggd

*

SOLDATER OCH REGEMENTEN

Föreningens första möte i gamla fraktgodsmagasinet blev en succé med mycket folk.
I ett samarrangemang tillsammans med Studiefrämjandet lyssnade vi till ett föredrag
med UNO BOHMAN och fick oss till livs massor av upplysningar om soldater och
regementen från Skaraborg- Västgöta och Västgöta-Dal. Ja Bohman lyckades med
konststycket att bland alla årtal och bilder också få in några så kallade kändisar i
sitt föredrag. Temat i släktforskningen med och om soldater blev rikligen fylld.

*

ÅRSMÖTET  2013

     Då föreningen  i år firar sitt 30-Års-jubileum tyckte styrelsen det var lämpligt
att bjuda alla medlemmarna, och besökarna, på smörgåstårta. Men först
gick alla val av stapeln och det blev så gott som omval över hela linjen.
Årsmötet leddes snabbt och effektivt av LARS Bergdahl och valen blev så här:
Ordförande GÖRAN EKBLAD, Sekreterare THOMAS EDWARDSSON. Kassör
IRENE GUSTAVSSON, Styrelseledamöter SJUNNE JÖNSSON och
AGNETA KARLSSON. Suppleanter INGRID GREEN o BERIT ANDERSSON.
Revisorer ANNA LISA NILSSON o ANNSTIN JAKOBSSON med
LISBETH DUFBERG som suppleant. Pressrefent EILERT ANDERSSON,
Vilken också är Webmaster för föreningens hemsida.
I vanlig årsmötesordning upplästes och godkändes alla rapporter .
Medlemsavgifterna för 2014 fastställdes till 80 kr med 40 kr för
ytterligare familjemedlem samt 40 kr för skolungdom. Det meddelades
också att föreningens hemsida under 2012 haft  7.936 unika besökare.
Aftonen fortsatte så med släktforskardiskussioner och kaffe och
maffig smörgåstårta och underhållning av delar av VALLEFOLK,
fyra herrar som kunde konsten att musicera utan elektriska sladdar.
Det var en fröjd att höra dem spela och sjunga en stor samling gamla
godingar. Bara detta att få höra en riktig bas. Det var härligt.

*

TRADITIONELLA  GRÖTFESTEN 

Onsdagen den 5 december 2012
blev en verklig rysare vad vädret beträffade. Enorm blåst och massor av snö
vilket gjorde att det blev ett stort manfall bland deltagarna. Vi var i alla fall
ett dussin personer som trotsat ovädret och tagit oss till möteslokalen denna kväll.
Kvällens berättare var BARBRO OLOFSSON som talade om hur det gick till
när Skara Landsförsamling inkorporerades med Stadsförsamlingen. Varje del-
tagare fick papper med detaljrik karta över staden och dessutom en sida ur
Sven Dahlgrens utredning från år 1918. Tack vare dessa kunde vi lätt följa med
i Olofssons berättelser om hur ägareförhållanden och händelser ägde rum under
de år som inkorporeringen skedde. Det var många namn och händelser man förr
har hört talas om och det var ännu fler händelser som var nya för oss. En kul sak
bland alla var att Glasbacken kom lite utanför de bestämmande i landsförsamlingen
och även utanför Skara stad så på Glasbacken kunde de ha dans och fester utan
att någondera parten kunde lägga sig i vad de sysslade med. Bra för festerna kanske.

Vi lyssnade till föredraget vi åt gröt och vi fortsatte med föredraget och vi drack kaffe
allesammans sittande runt bordet allt under det att vinden ven och det snöade något
så otroligt så vi trodde att vi knappt skulle kunna ta oss hem. Men det gick det också.
Vi kunde i alla fall konstatera att det var inte en enda människa ute på stan!


Inomhus hade vi i alla fall varmt o skönt och ett lärorikt föredrag att lyssna till

*

JORDBRUKETS UTVECKLING PÅ 1900-talet

Agronom o. Maskinkonsulent JG HEMMING berättade

Det var en intressant kväll om gamla tider och jordbruk och maskiner och om
förändringarna från gamla tider och framåt. Det var tal om framgångsrika
fabrikanter i våra trakter, till exempel när det gällde hackar till skördetröskor
vilket inte minst Rekordverken i Öttum svarade för med internationella
kunder över stora delar av världen. Vi fick veta vad energi det krävdes i gamla
tider jämfört med senare traktorer och maskiner. Diskussionen gick vidare om
arbetet på lantgårdarna och flera bland åhörarna hade många exempel på detta.
Det var en kväll som gav oss många saker att tänka på. från både förr och nu.

*

TEKNIK - KVÄLLEN

Så kom den, kvällen då släktforskarprogrammen skulle presenteras och diskuteras.
Och att den var efterfrågad syntes på det stora intresset. Först ut var programmet DISGEN

vilket presenterade av KRISTINA ANDERSSON. Hon gick igenom en hel del av basen till detta stora
program, alltså hur man kommer igång och startar från början. För som vanligt måste man ju bygga
upp sin bas från grunden. Vi fick också smakprover på alla de möjligheter som finns i detta program
för den som vill gå vidare, inte minst genom kartprogrammet. DISGEN är ett omfattande program för
släktforskare. Det är framtaget av DIS, föreningen Datorhjälp I Släktforskning som hade sin start redan
på 80-talet. Det kostar idag 750:-. Ingår man sedan som medlem i DIS (150 kr/år) får man ett stort
flertal ytterligare möjligheter till förstärkning av ens släktforskarresultat, bland annat genom att få
tillgång till databasen DISBYT där man, enkelt uttryckt, kan hitta släkt och byta anor. DISGEN kan
köpas för sig utan medlemskap, men det senare är ett oerhört bra sätt att få förstärkning i forskandet.

Kvällen fortsatte efter kaffet med BENGT BENGTSSON som presenterade släktforskarprogrammet MIN SLÄKT,
ett annat svenskt program som är mycket populärt. Man kanske kan säga att detta program är något
"enklare" att börja med då det inte innehåller all den teknik som Disgen har. Det kostar 350:- och inget
av dessa två program är ju direkt dyra. Men skall någon börja med ett program så tycker i alla fall skrivaren
av dessa rader att ni skall börja med MIN SLÄKT. (Varför skall jag återkomma till). BENGTSSON startade
sin presentation med ett blankt program och började med att lägga in den första personen och sen dennes
fru och barn och så vidare. Han visade sätten att skriva in uppgifter och sen ta ut resultaten i olika
listor och uppställningar på skärmen, eller skriva ut. Han visade oss massor av möjligheter till olika sätt
att kontrollera och verifiera de forskningar man lade in i programmet och han visade hur foto kunde
läggas in vid de aktuella personernas data. Ja, han visade oss vilka fel man ibland också kunde göra.
Oavsett vilket av dessa två släktforskarprogram man ville börja med, kunde man sedan när som
helst byta till det andra, eller ett annat, då det snabbt och enkelt kunde göra med en GEDCOM-fil.

Andra program som diskuterades senare var Holger, Brothers Keeper, Ancestry och några appar
till smart phones (mobiltelefoner), som Family Bee och Ancestry. I allt en mycket givande kväll.


Bengt Bengtsson presenterande programmet MIN SLÄKT

*

GÖTEBORGS - RESAN

Måndagen den 17 september hade vi glädjen att 'packa' in inte mindre än 47 personer
i bussen för avresa till Landsarkivet och till Emigranternas hus i Göteborg. Genom att
bjuda in även släktforskare från Götene fick vi en stor och förväntansfull trupp på resan.
Första anhalten var LANDSARKIVET där vi gjorde entré i det nyrenoverade huset,
(ja där renoveringen var pågående), och där vi bänkade oss inför en genomgång av
alla de möjligheter som stod till buds för släktforskare. Efter detta delades vår grupp i tre
delar för att så lotsas runt i byggnaden för att kunna ta del av alla möjligheter och få
en genomgång av de olika lokalerna och deras utbud av tekniska utrustningar.
Därpå var det dags för dagens lunch, och den gick av stapeln på Casino Metropol !

Det var nämligen så att vi beställt lunchen på statens Casino på restaurangen eftersom detta
var placerat i bottenvåningen på huset och Emigrantmuseet höll till på de övre våningarna i
samma byggnad. Alltså bara trappan upp. Och dit gick vi för att samlas i centrumrummet för
allmän genomgång och start av äventyret där. För det blev det. Ett äventyr!

Vi fick en livfull genomgång om emigrationen under många år, vi fick oss presenterat hur dåtidens
svenskar levde och verkade när de väl kom över, ja även strapatserna innan de landade i USA.
Vi visades runt i de olika lokalerna och utställningarna under några timmar och vi inhämtade massor
av kunskaper och små händelser alltifrån vad som personligen hände en familj till alla de 84 svenskar
som dessvärre följde Titanic ner i djupet. En sak är säker, det var ett synnerligen intressant besök.

Som om detta inte skulle vara nog hade vi denna dag också en extra upplevelse genom att vi fick
träffa och lyssna till Rune Dahlstrand, 94 år. En fantastisk berättare som rest jorden runt och
gjort affärer överallt. Som ingick som  besättning på de Vita Båtarna, (de som for jordens runt
och utväxlade fångar under kriget). Som var den som tryckte på att Ostindiefararen skulle
byggas i rätt storlek. Ja han var också chef på Ferdinand Lundkvist i Göteborg under en del år.
Denne man fick oss stundtals att explodera av skratt när han pratade om sina äventyr.
En fantastisk slutpunkt på en i allt händelserik och upplysande dag i Göteborg!
När går nästa resa?

*

2012 års Vår/Sockenbesök

Gick 8 maj till NORRA LUNDBY och kyrkan där C G LUNDSTRÖM var ciceron.
Det första vi fick lära oss var att kyrkan i N Lundby är äldre än Varnhems!
CG Lundström var en förträfflig berättare som tog oss genom århundradena och deras
olika händelser. Kyrkan byggdes på 1100-talet, ja t.o.m. påbörjades tidigare och dop-
funten ännu tidigare då den gjordes 1050 i huggen västgötsk sandsten, med ut-
tömningshål. Enligt senare tids forskning sannolikt tillverkad av den s.k. Skara-
Mästaren, (känd för sina arbeten i Domkyrkan och i Forshem).. För att nämna
några saker så har kyrkan en Madonnaskulptur från 1200-talet och 2 helgon-
figurer från 1400-talet.För att vara en så liten kyrka, (95 personer får plats),
så har kyrkan många unika inventarier och utsmyckningar. Exempelvis har sakristians
lilla altare som bordsskiva en tjock ekplanka. En dendrokronologisk datering gjord
1982 visade att eken fälldes 1456 eller 1457. CG Lundström bjöd oss också på en
verklig överraskning när han lyfte på altarduken och visade en synnerligen vacker
altarbeklädnad designad och skänkt speciellt till kyrkan av AGDA ÖSTERBERG.
Vi fick också reda på mycket om livet i N Lundby och hur byn var uppbyggd och
hur människorna levde där. Lundström visade också hur väl man på själva kyrkan
kunde se hur den förändrades och byggdes till under århundradena. En liten kyrka
behöver inte alls vara "mindre", vilket Norra Lundby kyrka verkligen visade.


CG Lundström visade oss hur man kunde följa kyrkans olika utbyggnader under åren


Den vackra dopfunten i sandsten från 1050. Bakom den Madonnan från 1200-talet, träskulptur


Altaruppsatsen från 1700-talet med de 2 helgonbilderna från 1400-talet


Skyddat under altarduken finns Agda Österbergs vackra och unika altarbeklädnad

Därefter gick vi till församlingshemmet för kaffe och småprat och CG Lundström fortsatte att
berätta om bygdens folk, Bland alla olika episoder var det speciellt en som var i högsta
grad annorlunda. N Lundby Församling fick ärva en hel del ryska smycken i mitten på
1800-talet. Tre män utsågs att resa till Stockholm och sälja dessa. Med diverse förvecklingar.
Det blev ganska mycket pengar för smyckena, vilket användes till bygdens bästa.
 

*

EMIGRANT - FORSKNING

var rubriken på kvällens månadsmötet den 12 april.
Och det blev en storslagen resa i alla möjligheter för att lyckas hitta släkten ute i världen.
Kvällens föredragshållare var ANNA-LENA HULTMAN från Hössna, författare och forskare
och ledare av många projekt inom Sveriges Släktforskarförbund. Hon började med att säga
att det kommer att ta ett par timmar att gå igenom sätten att leta efter utvandrade släktingar.



Här sitter A-L Hultman vid sin uppkopplade dator och visar på skärmen uppgifter från USA

Och i sanning, det blev så. Hon började med att säga att i princip var regel Nummer 1 den att gräva
där du står. Alltså, även om du har emigranter i släkten så börja alltid att forska hemma i Sverige.
Dels är det lättare då och dels är det faktiskt så att sådär 50 % av forskningen faktiskt sker i Sverige
och då är det ju lika bra att börja här. Nuförtiden har man också massor av möjligheter att göra efter-
forskningarna i t.ex.USA hemma i Sverige. Det finns nu så många arkiv av alla de slag att det mesta
kan hittas på hemmaplan. Har man inte egen dator och uppkoppling så går det alldeles utmärkt att
ta sig till biblioteket för att forska. Där finns alla de stora arkiven och där finns bouppteckningar och
i princip allt som behövs, åtminstone det allra mesta. Nu hade Anna-Lena Hultman med sig egen
teknik varför hon kunde praktiskt visa hur det gick till att söka i arkiven på andra sidan, i USA.
Hon började med att säga att många utvandrare var anställda/värvade i Sverige för att komma till
USA och arbeta. Många unga pojkar reste till USA för att slippa göra lumpen och andra pojkar
reste över för att de hade gjort en flicka med barn. Men många var ju de som ensamma eller
i familj reste över med förhoppningarna att bättre kunna försörja sig där. A-L HULTMAN gav tipset
att bouppteckningar var en bra källa att börja i. Visst, det kunde även där vara lite besvär ibland.
Som den som skrev en bouppteckning runt 1890 och skrev att den ene arvingen vistades på
känd ort i USA. Men han skrev inte var ! Så gott som alla som reste över skrev ett kontrakt med
rederiet till båten, men underligt nog finns det knappt några kvar ett forska i. Reskostnaden var
i jämförelse ganska hög. i 1883 års valuta kostade det då cirka 500 till 700 kr för en familj. Många
svenska präster reste också över till USA. En del blev faktiskt ombedda av församlingarna i USA
och dess präster skötte böckerna i USA på samma sätt som de var vana vid att sköta födda och
döda, vigslar o allt annat i Sverige. Därför finns det hos amerikanska/svenska församlingar en bra
ordning och lätt att kunna söka personerna i det nya landet. En annan hjälp att forska efter olika
personer är att läsa amerikanska tidningar. Där förekommer till exempel ganska utförliga döds-
runor. A_L Hultman gick igenom an mängd olika hjälpmedel som finns i USA som gravstens-
inventering, (Find a Grave), Elis Island One Step, Mormonernas Family.search och inte att för-
glömma Census, amerikanernas folkräkning var tionde år. Hultman fick förfrågningar från några
mötesdeltagare och lyckades hitta flera uppgifter och riktigt glad blev en av mötesdeltagarna
där Hultman hittade hennes förfäders grav i USA med bilder på gravstenarna. Det är, som
Anna-Lena Hultman sa, oerhört roligt när man hittar uppgifter man söker. Det är bara en sak
man bör tänka på. Man blir fast när man släktforskar, man bara fortsätter och fortsätter.
Efter dryga två timmar hade vi fått lära oss det mesta och viktigaste för att söka efter
våra utvandrade anförvanter. Ordförande Göran Ekblad tackade Anna-Lena Hultman för denna
rikhaltiga och synnerligen givande kväll i emigrantforskningens tecken.

*

SKIFTESREFORMERNAS BETYDELSE FÖR BYARNA

Medlemsmöte den 14 mars besöktes av 22 personer varav ca 10 var från Öttum och Synnerby hembygdsföreningar. Några mötesförhandlingar hölls inte då ordföranden  ännu inte fått några inkomna skrivelser  och att kassören befinner sig på utrikes resa, utan ordföranden hälsade Lars Bergdahl, Axvall välkommen, ”Skiftet i släktforskningen” var kvällens program.

Här fick vi lära oss att gårdar blev gårdar redan 1000-800 före kr. Det var inte förrän långt senare som jordens brukande ändrade karaktär. Från att varit ett jägarfolk övergick man till att med enkla redskap börja bruka jorden.

Dom första kartorna tillkom på 1600-talet och det var den  geometriska jordeboken som Johan Botvidsson Gyldensting ritade 1644-47 över Gudhems härad, denna karta utvisade vägar, berg, vattendrag, kyrkor och byar. Det fanns också kartor som där varje liten del var numrerad allt efter hur många gårdar det fanns i byn, detta kallades solskifte. Tegarnas nummer kom hela tiden tillbaka i samma ordning. Detta var ett sätt att kontrollera från kungens och adelns sida att inga tegar ”försvann”, det förekom att gårdar blev öde och inte brukades på en tid, och då kunde grannen utöka sin åker lite för varje år. När sedan gården fick ny åbo så fanns det ingen del kvar, men då såg man på kartan var de olika tegarna en gång varit. Med solskiftets princip kunde ingen jord ”försvinna”.

Olika kartor visades på duken bl.a. en 1600-tals från Romfartuna i Västmanland, en solskifteskarta från Yttersöra i Bergs socken.

Under 1700-talet börjar man ifrågasätta bygemenskapens  självstyre som var reglerad i byordningar, och där alla på samma dag skulle så och skörda och  att hålla gierdesgårdarna i lagligt skick m.m. Gjorde man inte detta utdömdes böter vilka var noggrant förordnade i byordningen, byåldersmannen inkasserade dessa böter, och vid årets slut valdes ny ålderman och den avgående fick redovisa inkomster och utgifter och sedan var alla inbjudna till ett samkväm.

Även fanns besvär med alla nyodlingar, som ökade byns storlek men som inte gav konungen och staten någon större inkomst. Staten fixade även då lösningen genom storskiftet som kom från 1750-1800-talet början, där varje gård får mindre antal bitar men samma areal, men även detta var ingen större höjdare.

Men statens visa män finner på råd, nu kommer laga skiftet, där lantmätaren får order att mycket noggrant kartlägga och värdera marken och numrera varje liten bit. För laga skiftet i Skrelunda by i Härlunda socken, ( som började 1857 och slutade 1880, 23 långa år) finns inte mindre än över 5000 olika nummer antecknade på långt över 400 sidor, där varje gård värderas så att allt blir rätt. Här får vi ta del av husens skick och storlek, trädgårdar, humlestänger och vem som bor på gården, allt värderas, nya gränser utstakas, massor med som vi kallar skillnadsstenar  uppsättes i gränserna alla med en 4-kant inslagen,. Ett arbeta som tog många år att slutföra bl.a. på grund av många överklagande,
 - känns mönstret igen-.
Äntligen hade varje gård fått rätt taxering och staten sin rätta taxeringsavgift.
Ur släktforskarperspektivet får vi med dessa olika kartor en uppfattning om hur våra förfäder bodde, hur stora gårdarna var, hur god jorden var vid laga skiftet, vem som ägde gårdarna. I husförhörslängderna eller som de heter idag församlingsböckerna ger en hel del upplysning om ägarna men långt ifrån allt är noterat, endast mantalsstorleken är noterad inte storleken på husen, som
kan vara nog så intressant, för att i sin släktforskning få lite ” mer kött på benen” och inte bara en massa anonyma  namn.
Blommor överlämnades av föreningens ordförande, vilken passade på att tacka för detta förnämliga föredrag.

Kaffe avslutade kvällen.

T Edvardsson

 
ÅRSMÖTET  2012

Vi var många som samlades på Midgård till årsmötet detta år. Tyvärr kunde vår ordförande
Eivor Jönsson på grund av sjukdom inte medverka utan alla hälsades välkomna av kassören
Irene Gustavsson. Till kvällens ordförande valdes Lars Bergdahl och sekreterare Thomas
Edvardsson och under dessas ledning, och med väl genomfört förarbete av valberedningen,
förrättades valen enligt följande. Som Ordförande valdes GÖRAN EKBLAD (nyval 1 år),
ledamot AGNETA KARLSSON, ledamot SJUNNE JÖNSSON  (båda på 2 år) samt
kvarstår IRENE GUSTAVSSON, kassör, THOMAS EDVARDSSON, sekreterare ( 1 år )
Suppleanter INGRID GREEN, BERIT ANDERSSON (1 år), revisorer ANNA-LISA NILSSON,
MÄRTHA LUNDBERG ( 1år ), till revisorssuppleant ANN-STIN JACOBSSON (1 år),
valberedning  KERSTIN GREEN ( 1 år ), + 2 vakanta att tillsättas av styrelsen.
Som pressreferent och webmaster valdes EILERT ANDERSSON ( 1 år  )
Det meddelades att föreningens websida under år 2011 hade haft  7691 unika besökare.
Avgående styrelseledamoten VERA GEISTRÖM avtackades och en varm tanke
skickades till vår avgående ordförande EIVOR JÖNSSON..


BERIT ANDERSSON,THOMAS EDVARDSSON,AGNETA KARLSSON,GÖRAN EKBLAD,IRENE GUSTAVSSON,SJUNNE JÖNSSON,INGRID GREEN

Kvällen fortsatte därefter med ett underhållande kåseri av EBON LUNDGREN om HATTEN GENOM
TIDERNA där vi fick följa utvecklingen för huvudsaken från gamla tider och framåt. Från gamla tider
fick vi veta att hatten var de rika och besuttnas huvudbonad och alldeles för dyr för gemene man men
att det på 1800-talet började bli mer vanligt med hattar i allmänhet. Hatten blev sen, i synnerhet bland
damerna, en allt viktigare persedel som hade sin storhets tid på 1940-50 talet. Ebon Lundgren visade
 bland annat en elegant hatt från 1930-talet och frågade mötesdeltagarna vad de trodde den då kostade.
Buden var många från 20 kronor till 70, och ja 300 kronor. Alla var högeligen förvånade när hon sa att
den då kostade 500 kronor, vilket då var mer än en normal månadslön. Det var ett synnerligen
intressant föredrag om hatten, som betytt så mycket för så många under många år.


EBON LUNDGREN

*

EN TRIVSAM SAMMANKOMST
På år 2011 och dess sista månad, alltså den 7 december på Midgård
Grötfesten, som avslutade årets sammankomster i släktforskarföreningen, fick ett musikaliskt
inslag av rang då Tomas Landahl med sin gitarr kom och sjöng ett helt pärlhalsband av gamla fina
bitar av Evert Taube, Olrog med flera och inte minst av bygdens egen Mats Ljung. Vid borden
pratades det allmänna saker och, givetvis, släktforskning i stort och smått och ordförande Eivor
Jönsson tackade så alla för kvällens händelser och hon tackade också för hela årets olika möten och
utflykter i bygden. Och vi närvarande instämde och tackade ordföranden Eivor och kassören Irene
som fixat och lagat maten till kvällens begivenheter. Vi ses 2012 !

 

 

                       


*

LANTHANDELN - HUR FUNGERADE DEN

Ja det fick vi svar på onsdagen den 16 oktober i Midgårds lokal då Sören Ekelund från Vinköl
visade oss en film om detta. Han hade filmat sin far, en gammal lanthandlare av den gamla
stammen. (Vilken för övrigt övertog lanthandeln från sin far). Det handlade om affärer från
1900-talets början. Det fanns ju då ingen elektricitet utan fotogenlamporna svarade för den
behövliga upplysningen. Lanthandeln, den äkta som Sören Ekelund sa, hade i princip allt
som behövdes. Den köpte in varor från lantbrukare och sålde vidare. Ja inte bara sålde
varor. Ofta var lanthandeln även en form av bank då kunderna dels kunde få kredit och dels
många gånger kunde få låna pengar och till och med kunde få borgen för växlar. När så
elektricitet kom var det rena folksamlingen till premiären. För att inte tala om när telefonen
kom till affären i Ardala, där Ekelunds verkade. Filmen visade hur det kunde gå till på
"den gamla goda tiden" när kunderna kom till affären.  Vi fick se många gamla fina
varumärken i affärens hyllor och höra om många av den gamla tidens olika arbeten
med och i affären. Lanthandeln var på sin tid navet i de små byarnas verksamhet.
I samband med filmen spelade Sören Ekelund dragspel och sjöng därtill en gammal visa.
Efter kaffepausen skulle vi så få se filmen från. gården Hulken i Stenum. Då var tyvärr
tekniken inte med oss så vi fick istället se filmen om Hanna Biljer, potatisdrottningen.
För det måste man väl kalla henne. En fantastiskt jordnära ( ! ) människa som i flera
årtionden samlat potatisar från alla håll och länder. Som satt dem och skördat dem
och ätit av dem. Vid tiden för filminspelningen hade hon bara 150 !! olika sorter.
Vi fick veta att potatis odlats i flera tusen år innan den kom till Sverige. Och en bättre
ambassadör för potatisen än Hanna Biljer, ja det finns inte. Otaliga är de gånger hon varit
ute i landet på olika platser och visat och hållit föredrag om sin specialitet, potatisen.
En trevlig kväll med mycket om livet från förr i lanthandeln och från senare tid i landet.
( Ja i sista fallet från tiden i landet så tänker jag givetvis på potatislandet ).

 

LIVETS HÖGTIDER
Var rubriken till kvällens föredrag 12 oktober 2011 i Midgårds samlingssal.

CHRISTINA STRÖM, SKARSTAD, var kvällens föredragshållare. Hon började med livets uppkomst, födandet.
Många var ritualerna för några hundra år sedan då barnafödandet var till för att få "nytta av" barnen. Det gällde
att få många så några av dem kunde ta hand om föräldrarna när dessa blev gamla. Dessutom skulle de vara
födda inom äktenskapet. Handikappade barn, (så kallade trollbarn), fick aldrig döpas. Att föda hade sina 
risker, inte bara medicinskt. Kvinnorna hade en hel del konstiga 'händelser/seder' att följa och bröt 
mot av någon 'bestämmelse' hände det en massa saker trodde man. Dessutom var det så att dopfunten 
förr var djup hela vägen ända ner. Eftersom hela spädbarnet doppades ner i det smutsiga kalla vattnet 
förorsakade det ofta sjukdomare av olika slag. Vattnet i dopfunten byttes ofta endast EN gång per år. 
Vi fick också veta en hel del om andra av livets högtider då Christina fortsatte berätta om trolovningar, 
bröllop och vid livets slut, begravningar. Hela föredraget följdes av bilder, teckningar och målningar 
från förr och foton från senare tider.
En synnerligen givande afton i klubbens höstprogram!

 

GARNISONSMUSÉET  I  SKÖVDE

Var månadens träffpunkt 21 september 2011.


Ordförande Eivor Jönsson hälsar medlemmarna välkomna till muséet denna onsdagskväll. Vi samlades i några olika rum på muséet


där vi också hade deltagande av några gentlemän i olika uniformer från olika tidsepoker.


Vi mottogs denna kväll av museimannen Fredrik och forsknings o. registerspecialisten Marianne. Fredrik inledde med en uttömmande
beskrivning av muséet och dess uppbyggnad och indelning varefter medlemmarna sedan kunde gå runt i lokalerna och bekanta sig med
alla de olika intressanta händelserna och krigen de skaraborgska soldaterna deltagit i. Under kvällen kunde vi också besöka Marianne och
hennes digitala arkiv. Flera var de som också hittade anhöriga soldater från svunnen tid. Museet visade också den musikaliska delen
av armen. Även om soldaterna var ute och slogs så förekom ändå musikanter i trupperna och som allra minst ibland, en trumpetare.



När Fredrik berättade om ovanstående insåg vi att deltaga i krig var inte endast att slåss. Man skulle ta sig till de olika krigen Europa runt
och det var minsann också förenat med olycksaliga resultat, vilket kan ses av ovanstående.
Efter att ha vandrat runt på museet, läst och tittat på mycket intressant och dessutom fått leta i arkiven, så tackade ordförande Eivor
Fredrik och Marianne för all hjälp och upplysning. Passa på möjligheten att besöka Garnisonsmuseet. Det är mycket givande.

 

VINKÖL, KYRKAN OCH HEMBYGDEN

Onsdagen den 18 maj samlades vi vid kyrkan i Vinköl för att höra KARL-ERIK ULLBERG
berätta om kyrkan, begravningsplatserna och bygden och händelser under år som gått.
Vinköls gamla kyrka från 1170 blev för liten för den växande befolkningen runt 1800-talets
mitt så 1863 beslutades att bygga en ny kyrka liksom att anlägga en ny begravningsplats.
En Stockholmsarkitekt, E. Jakobsson, fick uppdraget. Han hade tidigare under en period
arbetat i England, och detta kanske förklarar den originella utformningen. Vid den tiden
var kyrkan mycket avvikande från gängse stil. Byggmästare  var A. Pettersson från Versås.
Bröderna Pettersson var mycket efterfrågade vid kyrkbyggen i landet. Stenen till grunden,
liksom till själva kyrkbygget, hämtades i Vinkölsbergen, de s.k. Jungbergen. Bönderna i Vinköl
ställde upp med transporter och gjorde också dagsverken vid bygget. Trävirket däremot
fick köpas från andra orter som Vreten, Häggum och Händene. På hösten blev så kyrkan
färdig och den var, och är,  elegant med utvändiga tjusiga klocktornet med klockorna i
rad, den ena över den andra i full "frihet". Synnerligen annorlunda. Verkligen.
Vi gick så ut en promenad för att titta på omgivningarna och gick även runt på kyrko-
gården, den gamla liksom den nya, alltså Skogskyrkogården. Det var en vacker
kyrkogård som minsann inte stod sin namne i Stockholm efter. Tvärtom.
Ett besök rekommenderas både för att se den säregna kyrkan och skogskyrkogården.
Ullberg gav oss en myckenhet av händelser i och runt kyrkan och bygden. Föreningens
ordförande Eivor Jönsson tackade Karl-Erik Ullberg för den intressanta berättelsen
och överlämnade en kruka med planterade blommor.


Vinköls kyrka, gavel med det originella klocktornet "inbyggt"

*

VAD MAN KAN TRÄFFA PÅ I DOMBÖCKER

Ett mycket innehållsrikt och synnerligen intressant föredrag om
vad man som släktforskare kan finna i Domböckerna fick vi 14 april.
LARS BERGDAHL tog oss med på en tur i domböckerna och ett par specifika
händelser där Det blev mer eller mindre en otrolig tur i det kriminella och stundtals
var det rena CSI på svenska, alltså en hisnande berättelse från verkligheten. THOMAS
EDVARDSSON hade hjälpt till med att "iscensätta" berättelserna och allt detta gav oss
en synnerligen trevlig afton, (om man får säga så i kriminella sammanhang).
Missa alltså inte att titta/forska i domböckerna med sina många noteringar.

Denna kväll började f.ö. med ett EXTRA INSATT ÅRSMÖTE
för att välja ny ordförande. Den på ordinarie årsmötet valde har flyttat till Lidköping
och har sedan inte gått att få kontakt med. Som ny ordförande valdes EIVOR JÖNSSON,
tills nu styrelseledamot. Samma epostadress som tidigare:  ordforande§skarasf.se

*

OM BIRGER JARL OCH HANS SÖNER

och släkthistorierna runt dessa och de historiska tiderna då, talade
EVERT JONSSON, Källby, på medlemsmötet den 16 mars på Frejan.

Och med datoriserade bilder fick vi oss till livs en fascinerande beskrivning om dåtida händelser
och krig och allehanda äventyr. Birger Jarl ligger ju begravd i Varnhem, liksom många andra storheter,
och därifrån såg vi bilder från utgrävningar och undersökningar. Precis som Evert Jonsson sa så anses
Birger Jarl vara den som 'organiserade' Sverige. Det anses ju också vara så att Goterna, alltså vi
här i Götaland, egentligen var de som liksom bildade landet. Många var ju de som ville liera sig med
västgötarna eftersom de senare var starka. Evert, som var tidstypiskt klädd med svärd och allt,
nämnde också att runt år 1200 fanns det tre städer i landet, nämligen Lödöse, Skara och Sigtuna.
I sammanhanget kan man ju nämna vad Adam av Bremen en gång sa: "Sigtuna, det är en götisk
enklav däruppe".  Föredraget togs oss runt bland borgar, slott och herresäten och vi hade en
mycket underhållande afton med Birger Jarl och hans familj och andra personer från tiden.


*

ÅRSMÖTE 2011

Onsdagen den 16 februari höll föreningen sitt årsmöte på Frejan och runt hälften
av våra medlemmar var på plats när ordförande Bengt Bengtsson hälsade alla
välkomna. Förhandlingarna startade och löpte smidigt genom föredragningslistan
under Kurt Anderssons ordförandeskap. Det blev en delvis ny styrelse med ny ordförande,
(se sidan 'Styrelse') då Bengtsson avböjt omval. Efter förhandlingarna dags för kaffe som
föreningen bjöd på. Under och därefter vidtog allmänt släktforskarprat.

 
 

*

SKARA  KOMMUNARKIV

10 november besökte vi Skara Kommunarkiv, en stor del av det, som finns
i bottenvåningen på Ö Kungshusgatan 3. Det var packat med skåp, ja
man kan verkligen säga att det var 'knôfullt'. BENNY LARSSON informerade
oss om innehållet och upplägget på det arkiverade materialet och hur man
kunde få ta del av samlingarna enligt alla de regler som finns.

Efter den genomgången förflyttade vi oss sen till Gamla Biblioteket och där allra
högst upp under takåsarna. Där fick vi ta del av en diger samling av BENNY LARSSON
utvalda skrivelser och protokoll och mängder av arkiverade händelser från förr.
Vi var många klubbmedlemmar som hittade många intressanta skrivelser där både
släktingar och många andra figurerade. Det var en givande afton och nu har vi lärt oss
en hel del av vad som finns för släktforskare att ta del av och hur att göra det.
Vi tackade Benny Larsson för all information och tog oss hem på snöiga gator.

*

OM SEDER OCH BRUK KRING FÖDELSE OCH DOP

 

 

Talade INGER WIDHJA vid ett föredrag i Götene 13 oktober. Det var ett lyckat samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan och släktforskarföreningarna i Götene, Lidköping och Skara. Vi fick ett påtagligt bevis på att det inte var så lätt förr i tiden när man väntade, och fick, barn. Många var de be-stämmelser som skulle iakttagas under graviditeten och senare när barnet var fött. Det var minsann inte bättre förr, på t.ex. 1700 och 1800-talet. Vi får vara glada för nutidens framsteg medicinskt sett. Och givetvis att inte alla gamla bestämmelser finns kvar

*

VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM I SKARA

22 september fick vi oss en fullödig information av ANKIE WHASS
angående samlingarna på museet över vad som kan intressera
släktforskare. Först en genomgång av vad som finns i den vägen
och sedan praktisk information bland hyllor och lådor för att se och
leta bland sådant som intresserade var o en. Och att det fanns
massor att söka bland blev alla vi nogsamt varse om. Tänk, det har
man inte precis tänkt på tidigare. På slutet av kvällen satt vi där alla
och bläddrade i lådor och hyllor och kartor. Och för egen del lär det
bli fler besök bland museets alla avdelningar för oss släktforskare.

 

*

2010 ÅRS SLÄKTFORSKARDAGAR I ÖREBRO

Tyvärr kunde vi, (som "grejar" med hemsidan), inte övervara årets släktforskardagar.
Ingen annan har heller ej kunnat lämna uppgifter om detta evenemang.
För att få något om vad som sig tilldrog där, kommer här ett par video-länkar:

http://svtplay.se/v/2124169/slaktforskare_i_orebro
http://www.tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/orebro?videoId=1.1763409

*

SKÄRV, KYRKAN och HEMBYGDEN  5 MAJ

Vi hade stor tur att vädret var oss nådigt när vi denna kväll tog oss till Skärvs kyrka.
Många var vi också som under sakkunnig ledning av Ann-Stin Jakobsson började vår vandring
runt på kyrkogården. Där var begravda en del allmänt bekanta som konstnären Oscar Johansson
och författaren o friherrinnan Sophie von Knorring. På kyrkogården vilar också en norsk sergeant
som 20 år gammal avled under storlägret på Axvalla Hed 1858. Norr om trappan upp till kyrkan
finns en gravsten med många utländska namn. Dessa är flyktingar från andra världskriget vilka
dog i TBC på St Ekebergs Sanatorium åren 1945-47. Få kyrkogårdar har ett så vackert läge som
Skärvs, i söder sluttande mot Bysjön och med Billingen som bakgrund.


NORSKE SERGEANTEN CHRISTIAN SYNNEVSTEDT's, (DÖD  1858 I AXVALL), GJUTJÄRNSKORS PÅ EN STOR GRÅSTEN

Efter vår vandring på kyrkogården gick vi så in i nuvarande kyrkan.  I slutet av 1100-talet uppfördes en
absidkyrka av sten vars kor mätte 9 x 6 meter. De två lökkupolförsedda utbyggnaderna var gravkapell.
Fram till 1775 kunde förnäma personer gravsättas i kyrkan. Absidkyrkan förföll och den 18 december 1785
beslöt man att uppföra en ny kyrka. Den 11 september 1791 invigdes den nya kyrkan. En lampett och
en takkrona är från 1600-talet och äldsta inventariet i kyrkan är Storklockan vilken inköptes efter en
insamling 1652. Nattvardskärlen är från 1653 och 1677 och den äldsta kollekthåven från 1740. Skärvs
kyrka är mycket populär som bröllopskyrka, inte minst för den vackra omgivningen. Kyrkan är också
mycket ljus invändigt. Ett par äldre altartavlor pryder väggarna och den nuvarande är målad av konst-
närinnan Louise af Geijerstam 1914, (och skänkt av familjen Flach på Prinshaga).

Efter att ha fått kyrkans historia föredraget för oss förflyttade vi oss några hundra meter till Gamla Skolan
för lite kaffe och för att få ytterligare uppgifter om bygden runt Skärv. På den korta färden dit passerade
vi ändock flera mycket gamla byggnader som till exempel spöbacken (där bovarna fick stryk) till huset
som huserade bovarna i fängelset. Detta finns fortfarande kvar med sina gallerförsedda fönster.

Under resten av kvällen kåserade så Ann-Stin Jakobsson (t.v.)
vidare om Skärv och omgivningarna. Vi fick en hel del kunskap om alla de stora gods och gårdar som fanns, och fortfarande finns, i detta område, plus otaliga berättelser och många av de personer som hade sin levnad här. Dessutom blev det livliga diskussioner bland deltagarna vid flera tillfällen då intresset var stort bland de personer, platser och ämnen som togs upp.
Axvalla Hus var på tapeten liksom den stora heden där så mycket militäriskt skett under århundradena. Vetgirigheten och kunskapen bland de närvarande var stor och kvällen gav oss släktforskare mycket att lägga på minnet och annat att forska vidare i. Som alltid alltså, bland släktforskare.
Anita Karlsson var Ann-Stin behjälplig hela kvällen.
Vi tackar för denna kväll och återigen visar det sig att man inte behöver åka långt hemifrån för att få uppleva det historiska.


*
 

FÖREDRAGET  16  MARS

På Frejan i Skara handlade om SKARABORGS KNEKTAR och VÄSTGÖTA RYTTARE
och deras öden och äventyr under  krigen mot bl.a. Danskarna. För cirka 400 år sedan skickade
kung Christian IV ett utfärdat hejdebrev mot Sverige med en ryttare. Denne fastnade ett par veckor
i Vadstena på väg upp till kung Karl IX i Stockholm. Danskarna tog sen till Kalmar och startade
kriget varefter de sen tog 2 dagar på sig till Göteborg och fästningen där de dock mötte hårt
motstånd av bl.a. Skaraborgare. Fästning-kommendantens fru, Emenentia Pauli, tog resolut befälet
och försvararna sköt många danskar, inklusive högsta befälet under deras kung. Danskarna
fortsatte sedan uppåt till Skara där de brände upp det mesta, men lämnade kyrkan intakt.
BENGT P GUSTAVSSON fortsatte sen föredraget och på sitt livfulla och inspirerande sätt
fick han oss åhörare att ta till oss de historiska händelserna och vi kunde konstatera att dessa
krig också berörde flera av oss därvarande då många hade anfäder vilka var med och slogs.
Ytterligare en trevlig och givande afton för föreningens medlemmar. (Missa inte nästa begivenhet).

*  *  *  *  *

ÅRSMÖTET  2010

I snö och kyla gick årsmötet av stapeln den 17 februari på Frejan. Ja snön och kylan
fanns förstås utanför, i lokalen var värmen god och under ledning av  trion

Thomas (sekreterare), Bengt (föreningsordförande) och Kurt (mötesordförande)
företogs alla mötets olika uppläsningar av verksamhetsberättelsen och ekonomiläget
förutom alla val. Styrelsen omvaldes på alla poster med undantag av vice ordförande
där Evald Larsson, efter många år och på grund av hög ålder, avsagt sig omval.
Den posten är tills vidare vakant och styrelsen skall försöka besätta den framöver.
Under mötet framgick bland annat att föreningens medlemsantal ökat med 20 st
under året som gått och att ekonomin var i god ordning. Det meddelades också
att föreningens hemsida, som i nuvarande form startade under april, hade haft
ganska god besöksfrekvens då inte mindre än 2211 unika besök gjorts och
att dessa  besökare tittat runt på  6748 olika sidor på hemsidan. Besökarna kom,
förutom från Sverige, även från övriga Skandinavien och USA, Canada, Brasilien
och några andra Europeiska länder. Trevligt med internationella besök.
Kvällen i övrigt bjöd så på två olika sätt att presentera, och även presenta, sin
släktforskning. Irene Gustavsson visade vad hon under ett antal år gjort för att ge
syskon och övrig släkt möjlighet att ta del av sin forskning. Hon gav dem varje år
en uppdaterad CD-skiva. På denna hade hon med ett meny-program lagt upp sin
släktforskning med programmen Brothers Keeper och Min Släkt plus att hon lagt
in olika avdelningar som Hus och Gårdar där hon presenterade de hus och gårdar
där släkten bott liksom hon hade bilder och text på en mängd kyrkor där anfäderna
hade levt. Dessutom många andra avdelningar som Bouppteckningar, Soldater,
Gravstenar med mycket mera. Ett behändigt, och framför allt prisbilligt sätt att
låta släkten ta del av alla forskningar. Och billigt att årligen uppdatera, en CD kostar
ju inte precis så mycket. Arbetet med att göra allt detta är förstås mer betydande.
Ett annat sätt presenterade Tore Nilsson vilken egenhändigt satt upp och tryckt
sina släktforskningsresultat i böcker. Ja böcker, flersidiga och mångfaldigade.
Ett stort arbete att först skriva och sen trycka och sen binda samman alla sidor
ur släktforskningen med text och bilder och innehållsförteckningar/index.
Insamlandet av släktforskningsresultaten är i båda dessa fall densamma arbets-
mässigt sett. Arbetet och kostnaden att trycka torde vara dyrare och jobbigare
än att bränna CD-skivor. Men resultatet i båda sätten är i alla fall "detsamma",
detta att få släkten att ta del av forskningen. Vem vet, de kanske börjar själva.
Efter dessa båda intressanta föreläsningar avslutades så denna kväll.
 

*  *  *  *  *

GRÖTFESTEN  2009

Fredagen den 11 december var ett stort antal medlemmar och gäster samlade för den
sedvanliga grötfesten som avslutning på årets alla släktforsknings-insatser. Denna
gång var platsen Bjärklunda Församlingshem, (som vi gästat tidigare). En utomordent-
lig lokal för detta ändamål. Vädret var hyfsat, ingen snö, och det gjorde att vi även fick
långväga gäster. Eivor och Irene i köket hade förberett allt och så småningom satte
vi oss till bords. Efter mat och julmust och småprat presenterade ordförande Bengtsson
kvällens föredragshållare, LARS BERGDAHL, Som visade och talade om gamla
kartor i Sverige.. Förutom gamla Gustav Vasa bilder/kartor så började egentligen
kartritandet i vårt land ta fart i början på 1600-talet. BERGDAHL visade många kartor
med anknytning till bygden där vi befann oss och vidare ut i periferin i landet.

På kartor från 1647 kunde flera av kvällens deltagare se sina gårdar, under samma namn, och få
detaljerade upplysningar om storlek och många andra fakta. Alltså för mer än 350 år sedan.
LARS BERGDAHL hade en imponerande samling mycket vackra (!!) kartor att visa.
(Kartorna finns ju numera på Lantmäteriet att beskåda/köpa digitalt)


Här har vi några av kvällens deltagare vilka med stort intresse tog del av kart-föredraget.
 Ordförande Bengtsson tackade Lars Bergdahl för allt vi fått se och höra.


Birgitta o. Reino Löfgren från Västgöta Genealogiska Förening överlämnade
ett 25-års-standar till Skara-föreningens ordförande Bengt Bengtsson.
(Skulle egentligen lämnats förra året men då var det snö och oväder)

Ytterligare diskussioner tog fart på kvällen där det handlade om allt från
släktarkiv till krånglande datorer. Vi ser fram mot kommande års begivenheter.

               *   *   *   *   *           

SKARABORGS  LÄNS  FOLKRÖRELSEARKIV

FOLKRÖRELSER OCH FÖRENINGAR ÄR EN DEL AV VÅRT SAMHÄLLE SEDAN
SLUTET AV  1800-TALET OCH HAR PÅVERKAT OCH FÖRÄNDRAT UTVECKLINGEN.
Nya föreningar bildas och verksamheten idag blir morgondagens historia. Utan material
ingen historia. Det är bara med kunskap om historien som vi kan förstå nutiden och
påverka framtiden. (Dessa ord inleder framsidan på broschyren om folkrörelsearkivet).

Onsdagen den 11 november var ett antal medlemmar i vår förening på besök i
Folkrörelsearkivet. Där fick vi oss berättat om arkivet, om tillkomsten och om hur
arbetet på arkivet fortskrider. Vi visades mängder av uppgifter och material av alla
slag från arkivhandlingar till fanor/standar, affischer fotografier, tidningslägg, filmer,
ljudband, tryckta skrifter, (t.o.m. på esperanto), och mycket mycket annat.

Vi kan lugnt säga att vi alla var förvånade över mängden och bredden på materialet.
En sak kunde vi konstatera, detta arkiv är en plats där vi kan söka efter våra
förfäder i många olika föreningar och sammanhang och på de timmar som vi sökte
runt i de olika avdelningarna så träffade vi på uppgifter som tidigare varit oss obekanta.
 Monika Sjöstrand pratade om arkivet och guidade oss runt på alla avdelningar
 och ordförande Bengt Bengtsson tackade henne å föreningens vägnar.

Arkivet finns i Lidköping på N Torngatan 19.   www.skaraborgsarkiv.se
Öppet tisdag - fredag kl 09-12, 13-16.  Ett besök rekommenderas!


Eivor t.v. Thomas t.h. ledsagas av Monika i en av de många avdelningarna med arkiv


Inger hittar intressanta fakta i Hantverkarföreningens uppgifter


Eilert har hittat Folkets Parks gästbok från 1947-48 med massor av autografer och foto av den tidens stora
Skådespelare, teatermänniskor, sångare, musiker och skådeartister som lindansare, akrobater m.fl.


Titta, säger Thomas när han just fått fram uppgifter om människor från Härlunda

 

*  *  *  *  * 

K O N K O R D I A H U S E T

Lördagen den 12 september ägnade ett antal medlemmar sig åt Emigrantforskning.
Tre bilar ställde kylaren mot Konkordiahuset i Hössna, inte långt från Ulricehamn.
Det gamla missionshuset huserar numer stora samlingar rörande emigranterna och då
företrädesvis de till USA. ANNA-LENA HULTMAN har här enorma samlingar böcker av
alla slag plus då tillgång till mängder av arkivdatabaser för själva emigrantforskningen,
liksom de pärmar med register vår förenings tidigare ordförande KURT ANDERSSON
forskat fram/samlat om våra skaraborgska emigranter, (de pärmar biblioteket i Skara av
någon underlig anledning sade sig inte få plats med?). Konkordiahuset har också full
utrustning med datorer, projektor och allt sådant som behövs för forskningen. Då
Anna-Lena Hultman bedriver undervisning i datorstödd forskning så finns det möjlighet
för såväl enskilda som sällskap och föreningar att hyra in sig i huset. Efter kaffet vid
vår ankomst berättade hon först om anledningen till att hon köpt detta stora hus. Det
var först och främst för att få plats med sina stora boksamlingar. Sen kom resten.
Vi kom igång med forskningen på flera datorer och med kunnig hjälp från Anna-Lena
lyckades det flera av oss att få fram uppgifter om många personer i våra släkter som
utvandrat till USA. Tänk så mycket fortare det går när specialister hjälper till. Och
i detta fallet kan alla som vill hyra in sig på Konkordiahuset och få hjälp.
www.konkordiahuset.se
Efter lunchen gjorde vi husvandring i såväl källare som stora husets lokaler som på
läktarna bland böcker och åter böcker och ännu mera böcker. Och hade vi så småningom
inte slutat långt fram på eftermiddagen, så hade vi väl suttit där än och forskat.










(Text o Bild: EA)

 

*  *  *  *  *

SLÄKTFORSKARDAGARNA  I  FALKÖPING  21-23  AUGUSTI  2009

Vi hade inriktat oss på söndagen, (men fick en timme även på lördagen), av årets stora
händelse för alla släktforskare. Mässans huvudsponsor var ARKIV DIGITAL och både
de och GENLINE hade stora montrar. Utställare av olika slag, liksom föreningar från
både Norge och Danmark, fyllde upp mässlokalerna så det fanns rikligt av material
och personlig hjälp för den som sökte bland nytt och gammalt. Inte minst böcker och
CD av alla slag fann köpare i massor. Många besökare bar på kassar fyllda med fynd.
Eftersom det var gratis entre till både mässlokalerna och stadsteatern, där föredragen
gick av stapeln, så var det många besökare. Själva köpte vi flera böcker, bland annat
den nya om emigranter. Om den boken, och arbetet med att forska om emigranter,
talade ANNA-LENA HULTMAN och TED ROSVALL (författarna) i ett mycket in-
tressant föredrag, presenterat på ett perfekt sätt tal- och ljudmässigt. Där fanns
många korn att ta till sig för ens fortsatta forskande om släkterna på andra sidan.
Ett annat mycket intressanr föredrag höll BENGT-OLOF KÄCK om de digitaliserade
kartorna som Lantmäteriet under de senaste 10 åren scannat och som nu ligger
i olika baser färdiga att koppla upp sig mot på Internet. Och märk väl, detta är just
nu helt gratis. Vill man ladda ner en viss karta så utgår en avgift, men själva
tittandet är alltså kostnadsfritt. Mer information på   www.lantmateriet.se
Det är ganska fantastiskt vilka möjligheter som här öppnar sig för vår forskning.

Denna mässa var populär inte bara för oss svenskar, på parkeringen såg vi både
bilar och husbilar från Norge, Danmark och Tyskland, för att ta några exempel,
och många var de språk man hörde under rundvandringarna mellan alla montrar.
Nästa år går Släktforskardagarna i Örebro 27-29 augusti i Conventums Center.

Och några bilder blev det från Falköping. (Text o bild:  EA)



Många var de som tog chansen få hjälp med släktforskningen.
Och postbönderna förr i tiden hade hårda bud, visade en affisch på mässan.

 

 

 

 

Allra vackrast på hela mässan var
de fina antavlor av olika storlekar
och motiv som presenterades av
konstnären ANNA MURGIA

* * * * *

UTFLYKTEN  TILL   BJÄRKA  GAMLA  KYRKORUIN  7  MAJ 2009

Det var en mycket blåsig vårkväll med solsken och uppehåll. Härlunda-Bjärka
hembygdsförenings  ordförande,  Lars Bergdahl, guidade och berättade om den
gamla kyrkan i Bjärka. Kyrkan byggdes i början på 1100-talet. Den hade rektangulärt
långhus och smalare rakslutet kor. Murarna var i skalmursteknik, de äldsta
av kvadratiska sandstensblock, de yngre av rektangulära block. .Ingången
fanns i långhusets sydvägg. Senare tillbyggdes långhuset och ett vapenhus i väster.
Den låg på en liten kulle, förr i tiden omgärdad av vatten då Hornborgasjön
gick upp alldeles intill kyrkan. Kyrkan revs 1781 och de flesta av stenarna
togs till vara och användes vid byggandet av Bjärklunda kyrka gemensamt
för de båda socknarna Bjärka och Härlunda.


Foto: EA

Kurt Andersson försöker här tyda namnet på en gravsten alldeles intill kyrkoruinen

Foto: EA

Därefter åkte vi till Bjärklunda kyrka för en rundvandring och såg bland andra
Peter Hernquist's och Per Tham's gravar.
 
Foto:EA

Flera av kvällens närvarande hade släktingar begravda på denna kyrkogård.
Kaffet intog vi så i Bjärklunda Församlingshem, som Hembygdsföreningen nyss tagit över.

 

WEBMASTER: E ANDERSSON                                                                                                                                       SIDOBAKGRUND: COPYRIGHT © I.GUSTAVSSON